Orubbat bo för gifta med särkullbarn

Orubbat bo och laglott

Det är vanligt att vi får frågor från personer som är gifta med varandra och vill testamentera till varandra, men som har barn från tidigare äktenskap. Att testamentera till varandra med föreskrift att ens kvarlåtenskap först efter det att den efterlevande går bort går till de egna barnen, är det som traditionellt kallas att låta den efterlevande sitta i “orubbat bo”. Läs mer här om orubbat bo.

Är det då möjligt att låta efterlevande sitta i orubbat bo om det finns särkullbarn inblandade?

Följande scenario kan beskrivas:

A och B är gifta och har testamenterat till varandra med föreskrift om att barnen ärver efter att den sista av dem går bort. A har barnet C från ett tidigare äktenskap (särkullbarn) och barnet D tillsammans med B. Om B går bort först är det inget problem eftersom B endast har gemensamma barn med A och maka ärver före gemensamma barn (3 kap 1 § ÄB).

Om däremot A går bort först finns det ett särkullbarn. Särkullbarnet C kan genom en bestämmelse i lagen (7 kap 3 § ÄB) begära jämkning av testamentet för utfående av sin laglott när A går bort (trots att all egendom ska gå till efterlevande B enligt testamentet). Hur stor är då laglotten? Laglotten är hälften av det som särkullbarnet C skulle ärva enligt lag. Eftersom A har två barn skulle de normalt ärva 50 % vardera av A:s kvarlåtenskap. Laglotten blir därför 25 %.

En möjlig väg – “Straffklausul”

Som vi ser i exemplet är det inte fullt ut möjligt att skriva ett testamente där efterlevande får sitta kvar i orubbat bo när det finns särkullbarn. Det går dock att skriva in i testamentet att det särkullbarn som begär ut sin laglott, endast erhåller laglotten och inte den resterande delen då efterlevande går bort. En sådan klausul i testamentet ger alltså ett incitament för särkullbarnen att inte begära ut sin laglott eftersom de går miste om halva sitt arv om de begär ut laglotten.