En bil för 62 000 kr, motorfel efter tretton dagar – och en nota till säljaren på 228 274 kronor

Två dokument om samma bil – och de sa olika saker

Köpet genomfördes den 24 augusti 2023. Säljaren var Onlinebilvård i Kungälv AB, en bilhandlare norr om Göteborg, och priset var 62 000 kr. Annonsen på Blocket angav att bilen var välservad, att den gick fint, att den var i gott skick och fullservad hela vägen samt att den var besiktigad till den 31 augusti 2024. Annonsen uppgav årsmodell 2010. Vid den senare undersökningen visade sig bilen vara av årsmodell 2008.

Köpekontraktet sa något annat. Där stod att bilen var fullt körbar, men också att den såldes som renoveringsobjekt. På ett ställe i avtalet fanns dessutom en ikryssad ruta om att inga garantier lämnades, medan det längre ned i samma avtal angavs att bilar över 50 000 kr omfattas av en månads garanti på motor och växellåda. Köpehandlingen motsade sig själv i två avseenden.

Den 6 september 2023, tretton dagar efter köpet, tändes motorlampan. Bilen vibrerade, gick ojämnt och var svårstartad. Köparna reklamerade till bilhandlaren samma dag som felet upptäcktes. Dagen därpå läste verkstaden M CarlAuto Service AB ut felkoder som pekade på motorn och kringutrustning till motorn. Den 3 oktober 2023, efter att två oberoende verkstäder hade felsökt bilen, konstaterades olja i kylvätskan och att motorn gick ojämnt.

Den 13 september 2023 diskuterade parterna en lösning per SMS. Bilhandlaren skulle föra över 2 000 kr, och köparen lämnade sina kontouppgifter. Dagen efter meddelade hon att hennes man skulle höra av sig och att de hade en del att prata om. Reparationen beräknades kosta betydligt mer än så. Någon betalning skedde aldrig, och bilhandlaren höll fast vid att ansvar inte förelåg.

Köparna förklarade köpet hävt den 7 november 2023. Inför processen inhämtades en felsökning hos Holmgrens Bil, en av biltillverkaren auktoriserad verkstad, som konstaterade flera allvarliga och kostsamma fel på motorn. Felsökningen kostade 1 600 kr.

Tingsrättens bedömning – fem frågor, fem svar mot bilhandlaren

Tingsrätten slog först fast att konsumentköplagen (2022:260) var tillämplig, eftersom köparna handlade som konsumenter och säljaren var näringsidkare (1 kap. 3 § första stycket KKL), och att bevisbördan för att fel förelegat låg på köparna. Att det förelåg fel i bilens motorsystem ansågs utrett genom den bevisning köparna lade fram: felkodsutläsningen, felsökningen och förhöret med den mekaniker som utfört den.

Renoveringsobjektsklausulen. Här ligger sidans juridiska kärna. Rätten konstaterade att det är möjligt att avtala om en avvikelse från de objektiva kraven på en vara, men att det förutsätter att näringsidkaren vid köpet har informerat konsumenten om avvikelsen och att konsumenten uttryckligen och separat har godkänt den (4 kap. 6 § KKL). Det som stod i avtalet om att bilen såldes som renoveringsobjekt var ett allmänt hållet förbehåll och utgjorde inte en specifik avvikelse. Villkoret avvek därmed från köparnas rätt enligt konsumentköplagen och var utan verkan (1 kap. 10 § första stycket KKL).

De subjektiva kraven. När klausulen fallit återstod annonsen och avtalet i övrigt: gott skick, fullservad hela vägen, besiktigad, fullt körbar. En bil vars motorlampa lyser och där komponenter behöver bytas för i vart fall 10 697 kr för att undvika nedslag vid besiktningen motsvarar inte de uppgifterna. Avgörande blev att inte heller de muntliga uppgifterna pekade åt annat håll. Bilhandlarens eget vittne uppgav att bilen var fullt körbar vid köpet, vilket sammanföll med köparnas berättelser. Parterna hade alltså inte heller muntligen avtalat om något annat än att bilen skulle vara i gott skick och fullt körbar.

De objektiva kraven. Båda sidor lade fram utdrag av säljannonser från Blocket. Köparnas bevisning talade för att en motsvarande felfri bil var värd ungefär vad de betalat, bolagets för cirka 80 000 kr och uppåt. Rätten lät frågan stå öppen: oavsett om värdet låg på ungefär 60 000 kr eller drygt 80 000 kr hade köparna utifrån priset om 62 000 kr, och även i övrigt, med fog kunnat förutsätta att de köpte en bil med fungerande motor. Bilen avvek därför även från de objektiva kraven.

Ursprungsfelet. Felet i motorsystemet visade sig redan tretton dagar efter köpet. Bolaget gjorde inte gällande att felet uppstått efter köpet och presenterade ingen bevisning som tog sikte på den omständigheten. Utifrån att felet visade sig så snart efter köpet fick det förutsättas att det fanns vid avlämnandet, och bolaget svarade därmed för felet (4 kap. 14 § första stycket och 17 § KKL).

Prisavdragsinvändningen. Bolaget menade att parterna redan hade avtalat om prisavdrag och att hävning därför var utesluten. Tingsrätten placerade bevisbördan för en sådan överenskommelse hos bolaget. SMS-konversationen visade att parterna den 13 september 2023 diskuterade att 2 000 kr skulle föras över och att köparen lämnade sina kontouppgifter, men också att hon dagen efter skrev att hennes man skulle höra av sig. Parternas uppfattningar om vad som skett gick isär, och den skriftliga bevisningen gav inte så pass starkt stöd att bolaget styrkt att någon överenskommelse träffats. Invändningen påverkade därmed inte hävningsrätten.

Garantin och rättegångskostnaderna. Köpeavtalet innehöll två motstridiga uppgifter: en ikryssad ruta om att garantier saknades, och längre ned en uppgift om en månads garanti på motor och växellåda för bilar över 50 000 kr. Eftersom bilen redan befunnits avvika från både avtalet och de objektiva kraven behövde garantifrågan inte prövas. Rätten uttalade dock att det i vart fall inte är tillåtet att avtala bort säljarens ansvar för fel som fanns vid köpet genom att ange att några garantier inte finns. Reklamation hade skett inom skälig tid (5 kap. 2 § första stycket KKL), varken avhjälpande eller omleverans kom i fråga, och köparna hade därmed rätt att häva (5 kap. 8 § första stycket KKL). Kostnaden om 1 600 kr för felsökningen ersattes som skadestånd (6 kap. 1 § och 3 § första stycket KKL). Den begärda ersättningen för rättegångskostnader fann rätten skälig och dömde ut den i sin helhet.