Bilen såldes med en servicehistorik den aldrig hade haft

En annons, en fråga vid disken – och en servicebok som inte gick att läsa

Bilen utannonserades på Blocket. Av annonsen framgick att den var i toppskick och att den levererades med komplett servicebok. Konsumenten och hans sambo åkte till anläggningen i Borås den 8 oktober 2022 för att titta på bilen och provköra den, och frågade på plats om serviceförhållandena och om den stora servicen hade utförts. Svaret var att de inte behövde oroa sig, eftersom nyare bilar följer föreskriven service. Bilen köptes samma dag och köpeskillingen om 397 000 kr erlades. Enligt köpeavtalet hade bilen gått 13 400 mil och var av årsmodell 2015.

Vid köpet följde några handskrivna blad med om åtgärder som gjorts på bilen. De granskades inte närmare, eftersom annonsen redan hade utfäst att serviceboken var komplett. Det är just den punkten som gör digitala serviceböcker till en egen kategori: uppgifterna ligger i tillverkarens databas och kan bara läsas hos en auktoriserad verkstad. En köpare kan alltså inte kontrollera dem före köpet utan säljarens medverkan.

Fyra dagar efter köpet tändes varningslampan för partikelfiltret, och det påtalades för bilhandlaren via sms. Det är ett fel som senare kom att prövas separat i målet, och med ett annat utfall än servicefrågan.

I juni 2023 var bilen hos en Audi-auktoriserad verkstad. Där framkom att servicehistoriken inte var komplett: flera servicetillfällen som enligt tillverkarens instruktioner skulle ha utförts under en sträcka om cirka 5 000 mil saknades. Bristerna reklamerades den 24 juni 2023. Den 10 juli 2023 skickade bilhandlaren ett serviceprotokoll och meddelade att servicen nu hade lagts in i den digitala serviceboken.

Två fel gjordes gällande – bara ett fick prövas i sak

Tingsrätten prövade först felet i partikelfiltret, och stannade vid reklamationsfrågan. Enligt 5 kap. 2 § konsumentköplagen får ett fel åberopas bara om meddelande lämnas inom skälig tid efter att köparen borde ha märkt det. Att konsumenten fyra dagar efter köpet påtalade att varningslampan tänts, och dagen därpå meddelade att problemet löst sig, ansågs inte uppfylla reklamationsplikten. Att han därefter vände sig till garantigivaren i stället för till säljaren räckte inte heller, eftersom det varken var klarlagt när eller hur den kontakten skedde eller om garantigivaren över huvud taget var behörig att ta emot en reklamation. Rätten att åberopa felet hade därmed gått förlorad, och frågan om det verkligen var ett köprättsligt fel prövades aldrig.

Servicefrågan bedömdes tvärtom. Att annonsen utfäst komplett servicebok var ostridigt, och tingsrätten fann att en sådan utfästelse innebär ett löfte både om att bilen är korrekt servad enligt tillverkarens föreskrifter och om att servicetillfällena är dokumenterade i serviceboken. Eftersom bilen har digital servicebok hade köparen fog att förvänta sig att dokumentationen fanns där. Att serviceförhållandena varit föremål för särskild diskussion vid köpeförhandlingarna gjorde det uppenbart för säljaren att köparen fäste särskilt avseende vid saken, och det ålåg därför säljaren att upplysa om att den digitala serviceboken inte var komplett ifylld. Fel förelåg enligt 4 kap. 2 § och 4 kap. 3 § konsumentköplagen.

Bevisbördan för påståendet att det ändå funnits erforderligt underlag vid köpet låg på säljaren. Det serviceprotokoll som åberopades bedömdes inte som tillförlitligt: det saknade ordernummer och var daterat på ett sätt som uppenbarligen inte stämde. Tingsrätten uttalade att protokollet framstod som upprättat för skens skull efter att bristerna påtalats, och fäste ingen tilltro till handlingen. Någon annan dokumentation presenterades inte. Slutsatsen blev att bilen vid köpet inte genomgått service enligt tillverkarens föreskrifter, vilket utgjorde fel även på den grunden. Ansvaret följde av 4 kap. 14 § konsumentköplagen, eftersom felen förelåg vid avlämnandet och visade sig inom tre år.

Felen kunde inte avhjälpas, och säljaren lyckades inte visa att de var ringa. Köpet fick därmed hävas enligt 5 kap. 8 § och 10 § konsumentköplagen. Vid hävning ska köpeskillingen betalas tillbaka jämte ränta från betalningsdagen, mot skälig ersättning för köparens nytta av varan enligt 8 kap. 2 och 3 §§. Tingsrätten bestämde nyttoersättningen till 12 kr per körd mil med hänvisning till Allmänna reklamationsnämndens praxis, vägde in att reklamationsförfarandet varit utdraget och att köparen under lång tid varit bunden vid ett ägande som inte motsvarade hans avsikt med köpet, och stannade vid 36 000 kr. Motpartens värderingsintyg ändrade inte den bedömningen.

Skadeståndet begränsades. Av de yrkade 74 209 kr ersattes endast servicekostnaden om 11 918 kr, eftersom den vidtagits för att vårda bilen inom ramen för köparens vårdplikt. Lackering, fälgar, däck och emblem ersattes inte: köparen hade inte visat att åtgärderna medfört en värdehöjning, och flera av dem bedömdes röra normalt slitage eller egna preferenser. Eftersom talan inte bifölls fullt ut jämkades rättegångskostnadsersättningen enligt 18 kap. 4 § rättegångsbalken och bestämdes till 170 400 kr.