Tre sätt att kontrollera ägarkretsen
I ett aktiebolag äger aktieägarna i princip rätt att fritt överlåta sina aktier. Huvudregeln slås fast i 4 kap. 7 § aktiebolagslagen (2005:551) – ABL: aktier kan överlåtas och förvärvas fritt, om inte annat följer av ett förbehåll i bolagsordningen eller av lag. Denna frihet kan alltså begränsas genom bestämmelser i bolagsordningen. ABL innehåller tre typer av överlåtelsebegränsningar: samtycke, förköp och hembud.
Begränsningarna syftar till att ge befintliga ägare eller bolaget kontroll över vilka som blir aktieägare. Detta är särskilt viktigt i fåmansbolag och ägarledda företag, där personliga relationer och förtroende mellan delägarna ofta är avgörande för verksamhetens framgång. Reglerna finns samlade i 4 kap. 7–36 §§ ABL och kompletteras ofta av bestämmelser i ett aktieägaravtal.
Skillnaden i tid – före eller efter överlåtelsen
Den avgörande skillnaden mellan de tre modellerna är när kontrollen utövas. Vid samtycke och förköp ligger kontrollen före överlåtelsen: bolaget måste godkänna förvärvaren respektive de förköpsberättigade måste först erbjudas aktierna. Vid hembud sker kontrollen efter att överlåtelsen redan ägt rum – förvärvaren har då blivit ägare, men de hembudsberättigade kan lösa in aktierna inom en viss frist.
- Samtycke (4 kap. 8–17 §§) – bolaget måste godkänna att aktien övergår till ny ägare. Starkast kontroll, men minst vanlig. Risk för godtycke – en vägran måste vara sakligt motiverad.
- Förköp (4 kap. 18–26 §§) – befintliga ägare ska erbjudas att köpa aktien innan den överlåts. Kontroll i förhand, vanlig i ägarledda bolag.
- Hembud (4 kap. 27–36 §§) – aktier som har övergått till ny ägare kan lösas in av de hembudsberättigade i efterhand. Den äldsta och klart vanligaste modellen i privata aktiebolag.
Enligt standardverket på området – Erik Sjöman, Hembud, förköp och samtycke – en kommentar till 4 kap. 7–36 §§ aktiebolagslagen – dominerar hembudsförbehållet stort bland svenska aktiebolag, medan förköpsförbehåll är betydligt mindre vanligt och samtyckesförbehåll förekommer i en mindre andel av bolagen. Begränsningarna kan kombineras, men varje bolag behöver välja den modell som passar dess situation.
Två nivåer – bolagsordning och aktieägaravtal
Det är viktigt att skilja på var begränsningen finns. Ett förbehåll i bolagsordningen är aktiebolagsrättsligt verksamt och gäller mot alla – även en utomstående förvärvare som inte känt till det. Ett aktieägaravtal är ett rent obligationsrättsligt avtal som bara binder de parter som undertecknat det; en tredjeparts-förvärvare som inte är part berörs inte av avtalets begränsningar. Därför är det ofta klokt att ha begränsningar på båda nivåerna: bolagsordningen för verkan mot omvärlden, aktieägaravtalet för mer detaljerade frågor som värderingsmetod, drag-along/tag-along och konkurrensförbud.