Förstärkta laglottsskyddet

7 kap 4 § Ärvdabalken

 

Laglott i förhållande till testamente

Det är allmänt känt att bröstarvingar enligt lag alltid har rätt att få ut sin laglott (läs mer om laglott). En förälder kan därför inte göra sitt barn arvlöst genom ett testamente. Skulle ett testamente innehålla en sådan bestämmelse kan bröstarvingen begära jämkning av testamentet. Jämkning av ett testamente gör att bröstarvingen på rättslig väg får ut sin laglott.

Det förstärkta laglottsskyddet i de fall arvlåtaren gör sig av med tillgångar

Att testamentera bort tillgångar är en sak (då finns tillgångarna kvar när arvlåtaren avlider), men vad händer om tillgångarna förbrukas eller ges bort under livstiden? En förälders val att förbruka sina tillgångar under sin livstid genom att leva slösaktigt i största allmänhet är förstås ingenting som kan angripas juridiskt. Det finns dock situationer när juridiken sätter stopp genom det förstärkta laglottsskyddet, som vi ska se nedan.

Det förstärkta laglottsskyddet kommer in i bilden om arvlåtaren under sin livstid genom gåva, som till syftet är att likställa med testamente, gör sig av med tillgångar. I dessa fall kan, vid arvlåtarens död, laglottsberättigad bröstarvinge kräva att värdet av gåvan läggs till kvarlåtenskapen. Detta får till följd att bröstarvingen av gåvotagaren ska återfå ett belopp som uppgår till laglotten. Detta innebär att bröstarvingen kan kräva att få ut sin laglott i egendom som arvlåtaren (föräldern) inte längre äger.

Praktiskt exempel

A är gift med B. A har ett barn från ett tidigare äktenskap – C. Dessutom har A och B de gemensamma barnen D och E. A var sista åren allvarligt sjuk och ger under denna tid bort sin andel i fastigheten, bankmedel och övriga tillgångar till B. När A dör finns inga tillgångar att ärva för särkullbarnet C. Eftersom dödsboets behållning är 0 kr, skulle även laglotten vara 0 kr. I denna situation ska C dock tillämpa det förstärkta laglottsskyddet i 7 kap 4 § Ärvdabalken och kräva att värdet av gåvorna läggs till kvarlåtenskapen och att C ur detta sammantagna belopp erhåller sin laglott.

Bedömning och tillämpning av 7:4 ÄB

Huruvida syftet med en gåva är att likställa med testamente är en komplicerad juridisk bedömning. Bedömningen utgår från den praxis som har utarbetats i domstolarna. Om en gåva är given med hänsyn till kommande dödsfall (för att ordna successionen) – anses den vara given med ett syfte som är att likställa med testamente. Särskilt sådana gåvor som är givna då givaren varit allvarligt sjuk och väntat sig att han ska dö inom en relativt kort tid omfattas av paragrafen. Även gåvor givna långt innan givaren avlidit, där givaren har kunnat fortsätta nyttja egendomen på samma sätt som innan gåvan, omfattas av det förstärkta laglottsskyddet i 7 kap 4 § ÄB. Gåvor som givits långt innan givaren avlidit (när givaren är frisk) och där egendomen efter gåvotillfället faktiskt nyttjas av någon annan, omfattas inte av det förstärkta laglottsskyddet.

Den som vill göra gällande att den avlidne har gett bort egendom på ett sätt som kan likställas med testamente, måste väcka talan mot gåvotagaren inom ett år från det att bouppteckningen efter den avlidne givaren avslutades.

Ett av våra fall

Följ länken för att läsa om ett av våra fall som vi har drivit i domstol kring det förstärkta laglottsskyddet.

Fördjupa dig – förstärkta laglottsskyddet i domstolspraxis

I Sverige är det framförallt Högsta domstolen (HD) som styr den praktiska rättstillämpningen genom att meddela så kallade prejudikat. Ett prejudikat är helt enkelt en dom från högsta instans som är vägledande då underinstanserna i framtiden dömer i liknande mål.

Gällande det förstärkta laglottsskyddet finns det några prejudikat från HD:

NJA 1985 s. 414 – I målet hade en förälder genom en serie rättshandlingar (bodelning och upprättande av äktenskapsförord) överfört större delen av sina tillgångar på sin maka för att undvika att särkullbarnet skulle kunna ärva. HD konstaterade att rättshandlingarna betraktade enskilt inte utgjorde gåva på så sätt att de kunde träffas av det förstärkta laglottsskyddet, däremot kunde de betraktas gemensamt som utgörande gåva, bland annat eftersom de olika rättshandlingarna genomförts inom ett par månader och syftet att gynna arvingarna till makan framstod tydligt.

NJA 1993 s. 594 – Uppgifter om gåva till en bröstarvinge lämnades först i en tilläggsbouppteckning. Talan om återgång av gåva enligt 7 kap 4 § ÄB väcktes mer än ett år efter huvudbouppteckningen, men mindre än ett år efter tilläggsbouppteckningen. HD konstaterade att tidsfristen ska räknas från det att huvudbouppteckningen avslutats och talan var därför väckt för sent.

NJA 1998 s. 534 – I målet uttalade HD att det för tillämpning av 7 kap 4 § ÄB krävs att “Ett krav för att lagrummet skall vara tillämpligt får emellertid anses vara att man kan anta en avsikt hos givaren att ordna successionen genom sin gåva”. HD uttalade även att gåvogivaren kan ha ett på livstiden grundat intresse att ge gåvan (i målet handlade det om en större egendom med flera jordbruksfastigheter) – i målet handlade det om att gåvogivaren ville att egendomen skulle behållas intakt och förvaltas väl, utan förändringar. Om det på livstiden grundade intresset överväger mot avsikten att ordna successionen, ska det förstärkta laglottsskyddet inte tillämpas. För att avgöra detta ska bland annat tas hänsyn till huruvida gåvan innebär en faktisk uppoffring eller om gåvogivaren kan fortsätta nyttja egendomen på samma sätt som innan, efter gåvan fullbordats.

NJA 2018 s. 341 – HD konstaterar att tidsfristen för när talan enligt 7 kap 4 § ÄB enligt dess ordalydelse är när bouppteckning avslutats. HD uttalar vidare att bouppteckningen normalt får anses avslutad när en i enlighet med 20 kap § ÄB godtagbar bouppteckning förrättats (dvs. normalt på förrättningsdagen), inte vid registrering. I målet var det dock vissa frågor som kvarstod efter förrättningsdagen och dessa frågor löstes först en tid senare. Enligt HD ska fristen då räknas från när de kvarvarande frågorna löstes.

Komplexa regler – ta hjälp

Reglerna kring det förstärkta laglottsskyddet är komplexa och därför bör man alltid anlita jurist för att ta reda på vilka rättigheter och skyldigheter man har som givare respektive gåvotagare eller som bröstarvinge. Juristbyrån Din Juridik driver regelbundet mål i domstol gällande det förstärkta laglottskyddet.

Kontakta oss.