Bostadsrättsguide·BrL 7 kap. 4 och 12 §§·Uppdaterad 2026-05-30

Bostadsrättsföreningens underhållsansvar – inre eller yttre underhåll?

Vem ansvarar för stambytet, det läckande taket eller den fuktskadade väggen? Gränsdragningen går mellan föreningens yttre underhåll (stomme, tak, fasad, stamledningar) och bostadsrättshavarens inre underhåll (ytskikt, kakel, sanitetsporslin). Här reder vi ut hur ansvaret fördelas enligt 7 kap. 4 och 12 §§ bostadsrättslagen (1991:614), vilken roll stadgarna spelar och vilka rättigheter du har när föreningen brister.

Granskad av jurist 4,9 · 80+ omdömen 800+ processer Köprätt sedan 2018
Sammanfattning · 60 sekunder

Föreningens underhållsansvar – det viktigaste på en minut

I en bostadsrättsförening delas underhållsansvaret mellan föreningen och den enskilde bostadsrättshavaren. Bostadsrättshavaren ansvarar enligt 7 kap. 12 § BrL för det inre underhållet – ytskikt, kakel, sanitetsporslin och ledningar som enbart tjänar den egna lägenheten. Föreningen ansvarar enligt 7 kap. 4 § BrL för det yttre underhållet – stomme, tak, fasad och stamledningar. En central tvingande regel finns i 7 kap. 12 § 2 st. BrL: stamledningar för avlopp, värme, gas, el och vatten som tjänar fler än en lägenhet är alltid föreningens ansvar och kan inte skjutas över på medlemmen via stadgarna. Den närmare gränsdragningen styrs av föreningens stadgar, som enligt NJA 2020 s. 822 ska tolkas objektivt. Brister föreningen i sitt ansvar har medlemmen rätt till nedsättning av årsavgiften och, vid försumlighet, skadestånd.

– Det viktigaste innan du driver en ansvarsfråga mot föreningen
01 · Grundregeln – inre eller yttre underhåll

Vem ansvarar för vad i en bostadsrättsförening

I en bostadsrättsförening fördelas underhållsansvaret mellan föreningen och den enskilde bostadsrättshavaren. Uppdelningen följer av bostadsrättslagen (1991:614), särskilt 7 kap., och preciseras i föreningens stadgar. Huvudtanken är enkel: föreningen ansvarar för huset – det yttre underhållet – medan bostadsrättshavaren ansvarar för lägenheten – det inre underhållet.

Men i praktiken är gränsdragningen långt ifrån enkel. En vattenskada kan ha sin orsak i föreningens stamledningar men drabba bostadsrättshavarens ytskikt. Och exakt var "lägenheten" slutar och "huset" börjar är inte alltid givet. Det är här de flesta tvisterna uppstår – och där beloppen snabbt kan bli stora.

Bostadsrättshavarens inre underhåll – 7 kap. 12 § BrL

Enligt 7 kap. 12 § 1 st. BrL ska bostadsrättshavaren på egen bekostnad hålla lägenheten i gott skick. Om mark ingår i upplåtelsen omfattas även den. Regeln är dispositiv uppåt: föreningen kan genom stadgarna ta över hela eller delar av det inre underhållet. Däremot är det inte tillåtet att via stadgarna lägga ett större ansvar på bostadsrättshavaren än vad lagen föreskriver.

"Gott skick" innebär i praktiken att bostadsrättshavaren ska ombesörja ommålning, tapetsering, golvbehandling och reparationer av skador i lägenheten. Bostadsrättshavaren svarar typiskt också för ytskikt (golv, väggar, tak), fönster, inner- och ytterdörrarnas insidor, kakel, sanitetsporslin, köksutrustning och ledningar som enbart tjänar den egna lägenheten.

Föreningens yttre underhåll – 7 kap. 4 § BrL

Föreningen ansvarar enligt 7 kap. 4 § BrL för att hålla lägenheten och fastigheten i övrigt i gott skick, i den mån ansvaret inte enligt 12 § vilar på bostadsrättshavaren. I praktiken innebär detta att föreningen svarar för husets yttre delar, bärande konstruktioner och de gemensamma installationerna – tak, fasad, grund, trapphus, hissar och gemensamma utrymmen.

Stadgarnas avgörande betydelse

Den närmare gränsdragningen regleras i praktiken alltid i föreningens stadgar. Det är därför det första dokumentet du bör kontrollera vid en tvist om underhållsansvar. Stadgarna kan begränsa medlemmens ansvar (föreningen tar över delar av det inre underhållet) men aldrig utöka det bortom vad 7 kap. 12 § BrL anger – och de kan aldrig åsidosätta den tvingande regeln om stamledningar i 7 kap. 12 § 2 st. BrL.

02 · Lagrum
7 kap. 12 § Bostadsrättslagen (1991:614) Bostadsrättshavarens inre underhåll

Bostadsrättshavaren skall på egen bekostnad hålla lägenheten i gott skick, om inte något annat bestämts i stadgarna eller följer av andra–femte styckena. … Bostadsrättshavaren svarar inte för reparationer av ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten, om föreningen har försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar fler än en lägenhet. Detsamma gäller ventilationskanaler. … För reparationer på grund av brand- eller vattenledningsskada svarar bostadsrättshavaren endast om skadan uppkommit genom hans eller hennes egen vårdslöshet eller försummelse.

Bestämmelsen definierar medlemmens inre underhållsansvar i flera led. 1 st. lägger grundansvaret på bostadsrättshavaren för ytskikt och inre underhåll, men är <em>dispositivt uppåt</em> – föreningen kan ta över delar av ansvaret via stadgarna. 2 st. är <em>tvingande</em> till medlemmens fördel: stamledningar (avlopp, värme, gas, el och vatten) och ventilationskanaler som tjänar fler än en lägenhet är alltid föreningens ansvar och kan inte skjutas över på medlem via stadgar. 3 st. begränsar medlemmens ansvar vid brand- och vattenledningsskada till vårdslöshet – men HD klargjorde i NJA 2006 s. 732 att "vattenledning" enbart avser tappvattenledningar.
03 · Processen i sex steg

Från upptäckt brist till åtgärd eller ersättning

Anser du som bostadsrättshavare att föreningen brister i sitt underhållsansvar – eller hävdar föreningen att ansvaret är ditt – bör du gå systematiskt tillväga. Du behöver fastställa skadans orsak, identifiera rätt ansvarig och säkra bevisning innan du framställer krav. De flesta ärenden löses i dialog med styrelsen eller via försäkring.

Ansvarsprocessen

Sex steg vid tvist om underhållsansvar

01

Läs stadgarna

Stadgarna är utgångspunkten för varje bedömning. Kontrollera vad de säger om underhållsansvaret för våtutrymmen, ledningar och ytskikt. Jämför med lagens minimikrav i 7 kap. 12 § BrL – stadgarna får aldrig lägga ett större ansvar på dig än lagen.

Första dokumentet
02

Dokumentera och fastställ orsak

Fotografera och filma skadan från flera vinklar så snart den upptäcks. Låt en fackman fastställa orsaken – om fukten beror på en stamledning, taket eller fasaden är det föreningens ansvar; beror den på tätskikt eller egen ledning är det ditt.

Bevissäkring
03

Meddela föreningen skriftligen

Kontakta styrelsen skriftligen och beskriv problemet. Begär att föreningen åtgärdar bristen. Dokumentera datum och innehåll – en skriftlig tillsägelse är en förutsättning för flera av dina rättigheter.

Skriftlig tillsägelse
04

Ge skälig tid att agera

Föreningen ska åtgärda bristen "så snart det kan ske". Vad som är skälig tid beror på skadans art – en akut vattenläcka kräver omedelbar åtgärd, medan en fasadrenovering kan ta längre tid.

7 kap. 2 § BrL
05

Kontrollera försäkringarna

Både din hemförsäkring med bostadsrättstillägg och föreningens fastighetsförsäkring kan vara relevanta. Anmäl skadan till båda. Försäkringsersättning påverkar ofta vilka belopp som återstår att tvista om.

Två försäkringar
06

Rättsskydd och ombud

De flesta hemförsäkringar innehåller rättsskydd som täcker större delen av ombudskostnaderna. Vi aktiverar rättsskyddet åt dig och framställer kravet mot föreningen med rätt rättslig grund – de flesta ärenden löses utan domstolsprövning.

Vi sköter detta
Att tänka på

Vattenskada ≠ vattenledningsskada

Undantagsregeln i 7 kap. 12 § 3 st. BrL – att medlemmen ansvarar endast vid vårdslöshet – gäller enbart tappvattenledningar (kallt och varmt kranvatten). Högsta domstolen klargjorde i NJA 2006 s. 732 att skador från värmeledningar, avlopp eller andra installationer faller utanför undantaget. En läckande radiator eller en avloppsstötning omfattas alltså inte – bostadsrättshavaren får bära reparationskostnaden för det inre även utan vårdslöshet.

Tre nyckelregler

Tre regler som avgör ansvarsfrågan

TVINGANDE REGEL · 7 KAP. 12 § 2 ST. BrL Stam Stamledningar för avlopp, värme, gas, el och vatten som tjänar fler än en lägenhet är <em>alltid</em> föreningens ansvar – kan inte åsidosättas genom stadgarna.
DISPOSITIV REGEL · 7 KAP. 12 § 1 ST. BrL Inre Det inre underhållet vilar på medlemmen, men föreningen kan <em>ta över</em> delar via stadgarna. Stadgarna kan dock aldrig utöka medlemmens ansvar bortom lagen.
TILLSTÅNDSPLIKT · 7 KAP. 7 § BrL 2023 Sedan 1 januari 2023 krävs styrelsens tillstånd för ingrepp i bärande konstruktion, ändring av VVS, ventilation och eldstäder eller annan väsentlig förändring av lägenheten.
Tvingande regel om stamledningar
7:12 § 2 st. BrL
stamledningar är alltid föreningens ansvar
Ledningar för avlopp, värme, gas, el och vatten som tjänar fler än en lägenhet · kan inte åsidosättas genom stadgarna
Kostnadsfritt

Få en bedömning av din ansvarsfråga

Vi återkommer normalt inom 24 h – tvister om stambyte, läckande tak, fuktskador, stadgetolkning och nedsättning av årsavgift.

  • Kostnadsfri första bedömning
  • Vi aktiverar rättsskyddet åt dig
  • Ombud vid samtliga tingsrätter
  • Inget arvode inbetalas innan milstolpe nåtts
Föredrar du att prata? 08-189 891

Lämna detaljer för bedömning

Krypterad överföring ·Intervjuläge eller skriftligt
04 · Checklista

Kontrollpunkter vid tvist om underhållsansvar

"Avgör först <em>vad</em> som orsakat skadan – stam, tak och fasad är föreningens, ytskikt och egna ledningar är ditt. Sedan vad stadgarna säger. Det är där gränsdragningen avgörs, inte i var skadan råkar synas."

– Marcus Palmberg, chefsjurist
05 · HD-praxis

Fyra vägledande avgöranden från Högsta domstolen

NJA 2019 s. 1013 · VATTENLÄCKA GENOM TAKET Ytskikt är medlemmens

Vatten genom yttertaket – föreningen tak, medlem innertak

Vatten hade läckt in genom yttertaket och skadat innertaket i en bostadsrättshavares lägenhet. Föreningen reparerade taket och bytte de skadade delarna av innertaket, men vägrade bekosta spackling och målning. HD slog fast att bostadsrättshavaren ansvarar för reparationer i lägenheten (spackling, målning) och föreningen för delar som inte tillhör lägenheten (själva taket). Undantag gäller om skadan uppkommit genom föreningens vårdslöshet eller försummelse av nödvändigt takunderhåll – då kan föreningen bli skadeståndsskyldig även för innertakets reparationer.

NJA 2020 s. 822 · STADGETOLKNING Objektiv tolkning

Golvvärme och stadgetolkning – fyra principer

I målet prövades hur föreningens stadgar ska tolkas när det gäller underhållsansvaret för golvvärme. HD fastslog att stadgar i en bostadsrättsförening ska tolkas objektivt utifrån ordalydelsen, stadgarnas systematik och vad som ger en "förnuftig funktion och rimlig intresseavvägning". Vid oklarheter ska man beakta vad som vanligen och naturligt hör till lägenheten. Principerna är avgörande i de många underhållstvister där stadgarnas formulering är otydlig.

NJA 2006 s. 732 · VATTENLEDNINGSBEGREPPET Tappvatten ≠ värme/avlopp

Luftningsnippel på radiator – inte tappvattenledning

En luftningsnippel till en radiator (vattenburet element) hade läckt och skadat lägenheten. Frågan var om undantagsregeln i 7 kap. 12 § 3 st. BrL var tillämplig. HD klargjorde att begreppet "vattenledning" i bestämmelsen enbart avser tappvattenledningar – inte värmeledningar, avloppsledningar eller andra installationer. Bostadsrättshavaren fick själv bekosta reparationen trots att läckan inte berodde på vårdslöshet. Avgörandet är centralt för att förstå begränsningen i undantagsregeln.

NJA 2007 s. 709 · FÖLJDSKADOR UTANFÖR LÄGENHETEN Inget strikt ansvar

Borttagen fuktspärr – nye förvärvaren inte strikt ansvarig

Den tidigare ägaren hade avlägsnat en fuktspärr i badrummet. När den nye förvärvaren duschade rann vatten ut i föreningens konstruktion. Föreningen krävde ersättning av förvärvaren. HD slog fast att "ersättningsskyldighet för sakskador på en kontraktsparts egendom till följd av ett kontraktsbrott kräver vårdslöshet eller garanti". Eftersom förvärvaren inte varit vårdslös ogillades talan. Avgörandet visar att bostadsrättshavaren inte bär strikt ansvar för skador på föreningens fastighet utanför lägenheten.

06 · Ordlista

Termer du stöter på i en ansvarstvist

Inre underhåll
Medlemmens ansvar enligt 7 kap. 12 § 1 st. BrL för lägenhetens skick – ytskikt (golv, väggar, tak), kakel, sanitetsporslin, tätskikt i våtutrymmen och ledningar som enbart tjänar den egna lägenheten. 7 KAP. 12 § BRL
Yttre underhåll
Föreningens ansvar enligt 7 kap. 4 § BrL för lägenheten, huset och marken i den mån ansvaret inte vilar på medlemmen enligt 12 §. Omfattar tak, fasad, stomme, bärande konstruktioner och gemensamma installationer. 7 KAP. 4 § BRL
Stamledning
Ledning för avlopp, värme, gas, el och vatten som tjänar fler än en lägenhet. Alltid föreningens ansvar enligt 7 kap. 12 § 2 st. BrL. Bestämmelsen är tvingande och kan inte åsidosättas genom stadgarna. 7 KAP. 12 § 2 ST. BRL
Tappvattenledning
Ledning för kallt eller varmt kranvatten. Enda typ av ledning som omfattas av undantaget i 7 kap. 12 § 3 st. BrL – medlemmen ansvarar för vattenledningsskada endast vid vårdslöshet. Värmeledning, avlopp eller kondens omfattas inte (NJA 2006 s. 732). NJA 2006 S. 732
Dispositiv uppåt
Egenskapen hos 7 kap. 12 § 1 st. BrL att föreningen genom stadgarna kan ta över delar av eller hela det inre underhållet – men aldrig lägga ett större ansvar på medlemmen än lagen föreskriver. 7 KAP. 12 § 1 ST. BRL
Nedsättning av årsavgift
Medlems rätt till skälig nedsättning av årsavgiften när lägenheten är bristfällig på grund av föreningens åsidosatta underhållsansvar. Gäller oavsett om föreningen vållat bristen. 7 KAP. 4 § JFR 2 § BRL
Tillståndsplikt
Sedan 1 januari 2023 kräver 7 kap. 7 § BrL styrelsens tillstånd för ingrepp i bärande konstruktion, ändring av VVS, ventilation och eldstäder eller annan väsentlig förändring av lägenheten. 7 KAP. 7 § BRL
Klientomdömen
4,9 ★ ★ ★ ★ ★ GOOGLE · 80+ OMDÖMEN · UPPDATERAT LÖPANDE

Vad klienter säger som faktiskt drivit sina ärenden hela vägen till resultat. Inga utvalda referenser – bara löpande omdömen från Google.

G Läs alla på Google
★ ★ ★ ★ ★

"Tvist om en elbil där jag hade problem med batteriet. Tack vare Marcus hjälp vann jag i tingsrätten, hovrätten valde att inte pröva. Fick tillbaka hela köpesumman."

Natasha Rydell APRIL 2025
★ ★ ★ ★ ★

"Från en advokat som inte verkade bry sig, bytte jag till Din Juridik och Marcus Palmberg. Vilken skillnad! Snabb återkoppling och stark drivkraft i ärendet."

Lena Lundgren JANUARI 2025
★ ★ ★ ★ ★

"Stora skador på bilen jag köpt, rost på insidan som bilfirman inte hade informerat mig om. Tack vare hans hjälp och starka bevis gick de med på att häva köpet."

Inas Shaba MAJ 2025
Tvist med bostadsrättsföreningen om underhållsansvar? Vi gör en kostnadsfri första bedömning – stambyte, läckande tak, fuktskador, stadgetolkning eller nedsättning av årsavgift. Vi aktiverar rättsskyddet åt dig.
Boka tid 08-189 891
Vanliga frågor

Det vi får oftast på telefon om föreningens underhållsansvar

Föreningen betalar för själva stambytet. Stamledningar som tjänar fler än en lägenhet är föreningens ansvar enligt 7 kap. 12 § 2 st. BrL – en tvingande regel som inte kan ändras genom stadgarna. Däremot kan frågan om återställning av ytskikt (kakel, golv, målning) efter stambytet vara mer komplex. Om föreningen gör ingrepp i lägenheten för att genomföra stambytet ska den normalt också återställa det som skadats.
Huvudregeln är ja. Enligt NJA 2019 s. 1013 ansvarar bostadsrättshavaren för reparationer i lägenheten (t.ex. spackling och målning av innertak) även när skadan beror på föreningens fastighet. Men det finns viktiga undantag: om föreningen vållat skadan genom försumlighet – exempelvis genom att ha underlåtit nödvändigt underhåll trots kännedom om bristerna – kan föreningen bli skadeståndsskyldig även för det inre.
Ja. Enligt 7 kap. 4 § jämförd med 2 § BrL har du rätt till skälig nedsättning av årsavgiften under den tid lägenheten är bristfällig på grund av föreningens åsidosatta underhållsansvar. Denna rätt gäller oavsett om föreningen varit försumlig eller inte. Skadestånd för extra kostnader (t.ex. tillfälligt boende) kräver däremot att föreningen varit vårdslös, och här är det du som har bevisbördan.
Det beror på stadgarna, men vanligen ansvarar bostadsrättshavaren för fönstrens insida (inklusive fönsterbågarnas insidor) medan föreningen svarar för yttersidan. Ett fönsterbyte som helhet brukar falla på föreningen, eftersom det avser hela konstruktionen och normalt motiveras av fasadunderhåll eller energieffektivisering. Läs alltid stadgarna – gränsdragningen kan variera mellan föreningar.
Nej. Stamledningar och gemensamma installationer är föreningens ansvar enligt tvingande lag (7 kap. 12 § 2 st. BrL). Att via särdebitering lägga den kostnaden på enskilda bostadsrättshavare är i princip inte förenligt med bostadsrättslagen – kostnaden ska normalt bäras gemensamt via årsavgiften. Vid större om- eller tillbyggnader kan dock föreningsstämman besluta om särskild insatshöjning under de särskilda villkor som gäller för sådana beslut. Kontrollera stadgarna och stämmobeslutet.
Sedan 1 januari 2023 krävs tillstånd för bl.a. ändringar i VVS-ledningar enligt 7 kap. 7 § BrL. Om du utfört sådana åtgärder utan tillstånd kan föreningen förelägga dig att avhjälpa bristen (rättelseföreläggande). Rättar du dig inte kan bostadsrätten i sista hand förverkas. Du kan dock i vissa fall få tillståndsfrågan prövad av hyresnämnden. Hör av dig till oss för en bedömning innan situationen trappas upp.
Granskad och skriven av
Marcus Palmberg – chefsjurist, köprätt
JUR. KAND. STOCKHOLMS UNIVERSITET · 800+ KÖPRÄTTSLIGA MÅL
PUBLICERAD 2026-05-18
UPPDATERAD 2026-05-30
GRANSKAD AV REDAKTIONEN