Bostadsrättsguide·BrL 7 kap. 10–11 §§ + 18 §·Uppdaterad 2026-05-30

Andrahandsuthyrning av bostadsrätt – samtycke, tillstånd och förverkande

Att hyra ut sin bostadsrätt i andra hand kräver styrelsens samtycke. Nekar styrelsen kan hyresnämnden ändå ge tillstånd om du har beaktansvärda skäl. Vi går igenom huvudregeln i 7 kap. 10 § bostadsrättslagen (1991:614), hyresnämndens prövning enligt 7 kap. 11 §, gränsen mot inneboende – och den allvarligaste risken: att bostadsrätten förverkas enligt 7 kap. 18 § vid otillåten uthyrning.

Granskad av jurist 4,9 · 80+ omdömen 800+ processer Bostadsrätt sedan 2018
Sammanfattning · 60 sekunder

Andrahandsuthyrning av bostadsrätt – det viktigaste på en minut

En bostadsrättshavare får upplåta sin lägenhet i andra hand för självständigt brukande endast om styrelsen ger sitt samtycke (7 kap. 10 § BRL). Vägrar styrelsen kan du ändå hyra ut om hyresnämnden lämnar tillstånd (7 kap. 11 § BRL) – det förutsätter att du har skäl för uthyrningen och att föreningen inte har befogad anledning att vägra. Inneboende kräver däremot inget samtycke så länge du behåller kontrollen över lägenheten (7 kap. 8 § BRL). Hyran ska vara skälig – ofta enligt privatuthyrningslagen (2012:978). Den största risken är att bostadsrätten förverkas enligt 7 kap. 18 § BRL vid otillåten uthyrning, vilket kan leda till uppsägning och tvångsförsäljning enligt 8 kap. Före uppsägning gäller dock tillsägelse, rättelse och en tvåmånadersfrist för föreningen.

– Det viktigaste innan du hyr ut din bostadsrätt i andra hand
01 · Huvudregeln – samtycke krävs

Styrelsens samtycke är utgångspunkten – inneboende är undantaget

Enligt 7 kap. 10 § bostadsrättslagen (1991:614) får en bostadsrättshavare upplåta sin lägenhet i andra hand till någon annan för självständigt brukande endast om styrelsen ger sitt samtycke. Det är alltså styrelsen i bostadsrättsföreningen – inte stämman och inte någon myndighet – som i första hand beslutar om en andrahandsupplåtelse ska tillåtas. Regeln gäller både bostadslägenheter och lokaler, och den avser såväl möblerad som omöblerad uthyrning.

Det avgörande för om samtycke behövs är om lägenheten upplåts för självständigt brukande – ett begrepp som Högsta domstolen preciserat i NJA 2001 s. 241. Hyr du ut hela lägenheten och flyttar ut själv är det en andrahandsupplåtelse som kräver samtycke. Tar du däremot in en inneboende men bor kvar och behåller kontrollen, är det något annat.

Gränsen mot inneboende

Så länge du själv behåller kontrollen över lägenheten – bor där, har tillträde och kan utöva tillsyn – behöver du inte be styrelsen om lov för att ha inneboende. En sådan partiell upplåtelse kräver inget samtycke, så länge den inte medför men för föreningen eller någon annan medlem (7 kap. 8 § BRL). Gränsdragningen mellan total och partiell upplåtelse är inte alltid självklar och avgörs av om den som flyttar in fått rätt att självständigt bruka lägenheten – inte av hur arrangemanget formellt rubricerats.

När styrelsen vägrar – hyresnämnden prövar

Om styrelsen nekar samtycke kan bostadsrättshavaren enligt 7 kap. 11 § BRL ansöka om tillstånd hos hyresnämnden. Hyresnämnden ger tillstånd om bostadsrättshavaren har skäl för upplåtelsen och föreningen inte har befogad anledning att vägra. Tillståndet ska begränsas till viss tid och kan förenas med villkor. Hyresnämndens beslut i tillståndsfrågan kan inte överklagas – det innebär att både ett bifall och ett avslag är slutgiltigt.

Juridiska personer – lindrigare krav

Ägs bostadsrätten av en juridisk person, till exempel ett företag, ställs lägre krav. För en juridisk person prövas inte frågan om beaktansvärda skäl på samma sätt – det räcker i praktiken att föreningen inte har befogad anledning att vägra upplåtelsen (7 kap. 11 § BRL). Vad som närmare gäller för just din förening kan dock påverkas av stadgarna, vilket bör kontrolleras i det enskilda fallet.

02 · Lagrum
7 kap. 10 § Bostadsrättslagen (1991:614) Upplåtelse i andra hand

En bostadsrättshavare får upplåta sin lägenhet i andra hand till någon annan för självständigt brukande endast om styrelsen ger sitt samtycke. Vägrar styrelsen att ge sitt samtycke till en andrahandsupplåtelse får bostadsrättshavaren ändå upplåta sin lägenhet i andra hand, om hyresnämnden lämnar tillstånd till upplåtelsen (7 kap. 11 §). Sådant tillstånd ska lämnas om bostadsrättshavaren har skäl för upplåtelsen och föreningen inte har någon befogad anledning att vägra samtycke. Tillståndet kan begränsas till viss tid och förenas med villkor.

Samtycke från styrelsen är huvudregeln för andrahandsupplåtelse av en bostadsrätt för självständigt brukande. Nekar styrelsen är vägen vidare hyresnämnden enligt 7 kap. 11 §, som väger bostadsrättshavarens skäl mot föreningens befogade anledning att vägra. Att ta in en inneboende, där bostadsrättshavaren behåller kontrollen, faller utanför kravet på samtycke (7 kap. 8 §).
03 · Processen i fem steg

Från ansökan till beviljat tillstånd

När du vill hyra ut din bostadsrätt i andra hand är arbetsgången densamma. Tydlig, förutsägbar och stegvis. Att hoppa över styrelsens samtycke och börja hyra ut på egen hand är den vanligaste – och allvarligaste – missen, eftersom otillåten uthyrning är en förverkandegrund enligt 7 kap. 18 § BRL.

Ansökningsprocessen

Fem steg från ansökan till uthyrning

01

Kontrollera stadgarna

Läs föreningens stadgar innan du gör något annat. Stadgarna kan innehålla särskilda regler om andrahandsupplåtelse och om föreningen får ta ut en avgift för upplåtelsen (7 kap. 14 § BRL). Kontrollera också om föreningen har en blankett eller en fast rutin för ansökan.

Stadgekontroll
02

Ansök hos styrelsen

Skriv till styrelsen och ange skäl för uthyrningen, under vilken tidsperiod den ska pågå och vem som ska bo i lägenheten. Var konkret – arbete eller studier på annan ort, utlandsvistelse, provboende eller vård av anhörig är skäl som typiskt väger tungt.

7 kap. 10 § BRL
03

Avvakta beslutet

Vänta in styrelsens beslut. Om styrelsen nekar – begär en skriftlig motivering. Styrelsen kan visserligen neka utan att ange skäl, men en motivering är viktig för nästa steg eftersom det är föreningens skäl som prövas av hyresnämnden.

Styrelsebeslut
04

Ansök hos hyresnämnden

Vid nekande ansöker du om tillstånd hos hyresnämnden enligt 7 kap. 11 § BRL. Bifoga styrelsens avslag och underlag som styrker dina skäl – anställningsavtal, antagningsbesked, läkarintyg eller liknande. Hyresnämnden väger dina skäl mot föreningens befogade invändningar.

7 kap. 11 § BRL
05

Upprätta andrahandsavtalet

När tillstånd finns – upprätta ett skriftligt hyresavtal med parter, lägenhet, hyrestid och skälig hyra. Tillståndet tidsbegränsas och kan förenas med villkor. Tänk på att du som bostadsrättshavare ansvarar för andrahandshyresgästens skötsamhet gentemot föreningen.

Avtal och hyra
Att tänka på

Rent ekonomiskt intresse är inget beaktansvärt skäl

Att enbart vilja tjäna pengar på att hyra ut är inte ett gångbart skäl hos hyresnämnden. Inte heller en varaktig flytt där du inte avser att återvända till lägenheten ger normalt skäl för andrahandsupplåtelse. Skälen väger dessutom lättare ju längre uthyrningen pågår – ett tillfälligt arbete på annan ort kan motivera ett eller två års uthyrning, men efter flera år kan föreningen ha stärkta skäl att vägra fortsatt tillstånd. Konsultera jurist om styrelsen nekat och du är osäker på dina skäl.

Tröskelvärden

Tre nyckeltal i andrahandsärenden

FÖRENINGENS FRIST · 7 kap. 21 § BRL 2 mån Vid otillåten uthyrning måste föreningen säga till om rättelse <strong>inom två månader</strong> från den dag den fick reda på förhållandet (7 kap. 21 § andra stycket BRL). Missar föreningen fristen går rätten att säga upp på den grunden förlorad – men en <em>ny</em> uthyrning ger ny frist.
AVFLYTTNINGSTID · 7 kap. 24 § BRL 3 mån Sägs bostadsrättshavaren upp på grund av otillåten andrahandsupplåtelse får han eller hon bo kvar till det <strong>månadsskifte som inträffar närmast efter tre månader</strong> från uppsägningen, om inte domstolen finner att avflyttning bör ske tidigare.
MAXIMAL HYRA · PRIVATUTHYRNINGSLAGEN Skälig Enligt 4 § privatuthyrningslagen får hyran inte <strong>påtagligt överstiga</strong> kapitalkostnaden och driftskostnaderna. Kapitalkostnaden är en skälig avkastning på bostadens marknadsvärde – grovt sett referensräntan plus ett par procentenheter, plus föreningsavgiften.
Förverkandegrunden
18 § 7 kap. BRL
otillåten andrahandsupplåtelse är förverkandegrund
7 kap. 18 § 2 p. · utan behövligt samtycke eller tillstånd · tillsägelse och rättelse enligt 7 kap. 20–21 §§ · tvångsförsäljning enligt 8 kap.
Kostnadsfritt

Få en bedömning av din andrahandsfråga

Vi återkommer normalt inom 24 h – nekat samtycke, ansökan till hyresnämnden, skälig hyra och hot om förverkande.

  • Kostnadsfri första bedömning
  • Vi hjälper dig till hyresnämnden
  • Ombud vid samtliga hyresnämnder och tingsrätter
  • Inget arvode inbetalas innan milstolpe nåtts
Föredrar du att prata? 08-189 891

Lämna detaljer för bedömning

Krypterad överföring ·Intervjuläge eller skriftligt
04 · Checklista

Kontrollpunkter vid andrahandsuthyrning

"Den vanligaste – och dyraste – missen är att börja hyra ut innan styrelsen sagt ja. Otillåten uthyrning är en förverkandegrund. Söker du i stället tillstånd hos hyresnämnden i tid har du sällan något att förlora: beslutet kan inte överklagas, men ett avslag förändrar inte din situation."

– Marcus Palmberg, chefsjurist
05 · Rättspraxis

Vägledande avgöranden om andrahandsuthyrning

NJA 2001 s. 241 · SJÄLVSTÄNDIGT BRUKANDE I och II

Total eller partiell upplåtelse – var går gränsen mot inneboende?

Högsta domstolen prövade i två parallella mål gränsdragningen mellan total andrahandsupplåtelse (som kräver samtycke) och partiell upplåtelse i form av inneboende (som inte gör det). Det avgörande var om den som flyttat in fått rätt att självständigt bruka lägenheten. När bostadsrättshavaren i praktiken flyttat ut och låtit annan disponera lägenheten självständigt var det fråga om en total upplåtelse som krävde styrelsens samtycke. När bostadsrättshavaren däremot bodde kvar, övernattade och fortsatte att använda lägenheten var det fråga om en inneboende. Avgörandena ligger till grund för den gränsdragning som senare kodifierades i lagstiftningen och bekräftar att det är den faktiska dispositionen – inte rubriceringen – som styr.

RH 2000:9 · FÖRVERKANDE VID DRÖJSMÅL Hovrätt

Upprepade dröjsmål med årsavgiften – ringa betydelse eller förverkande?

Svea hovrätt behandlade frågan om förverkande på grund av dröjsmål med årsavgiften. Hovrätten beaktade att föreningens legala panträtt i bostadsrätten innebär att betydelsen av ett enstaka dröjsmål från föreningens synpunkt ofta är mindre allvarlig än vid hyra – vilket kan ge något större utrymme att bedöma en betalningsförsummelse som av ringa betydelse (jämför 7 kap. 19 § BRL). Vid systematiska och upprepade dröjsmål ansågs förseelsen dock inte vara ringa. Fallet illustrerar att även en ekonomiskt skyddad bostadsrättshavare kan förlora sin rätt.

RH 2001:12 · AVSTÅENDE FRÅN BESITTNINGSSKYDD Hovrätt

Avstående måste ske i en särskilt upprättad handling

Svea hovrätt fann att ett avstående från besittningsskydd inte uppfyllde lagens formkrav när det tagits in i en förlikning som även innehöll andra villkor. Avståendet ska göras i en särskilt upprättad handling som inte innehåller andra bestämmelser. Skälet är ett skyddssyfte – avståendet ska inte kunna smygas på hyresgästen som en oansenlig klausul i hyresavtalet eller i en annan handling. Avgörandet är praktiskt viktigt när andrahandsuthyrningen sker enligt 12 kap. jordabalken och parterna vill avtala bort besittningsskyddet (12 kap. 45 a § JB).

RH 2007:18 · GRÄNSDRAGNING VID HYRESRÄTT Hovrätt

Samma princip om självständigt brukande vid hyresrätt

Hovrätten anslöt till Högsta domstolens bedömning i NJA 2001 s. 241 och bekräftade att samma principer för gränsdragningen mellan partiell och total upplåtelse gäller även vid hyresrätt. Det avgörande är genomgående om den som flyttar in fått rätt att självständigt bruka lägenheten. Avgörandet visar att rättspraxis om begreppet självständigt brukande är enhetlig oavsett om upplåtelsen avser en bostadsrätt eller en hyresrätt.

FÖRARBETEN · BEAKTANSVÄRDA SKÄL Prop. 2013/14:142

Stor frihet att hyra ut – men skälen väger lättare med tiden

I förarbetena till 2014 års reform (prop. 2013/14:142) framhålls att en bostadsrättshavare ska ha stor frihet att upplåta sin lägenhet i andra hand för att kunna bo någon annanstans under en tid. Möjligheterna utökades genom lagändringen. Samtidigt anges att skälen i regel väger lättare ju längre uthyrningen pågår. Förarbetena ger vägledning om vad som utgör beaktansvärda skäl där rättspraxis är sparsam – men varje ärende avgörs efter en helhetsbedömning där föreningens befogade invändningar vägs in.

06 · Ordlista

Termer du stöter på i ett andrahandsärende

Andrahandsupplåtelse
Att upplåta lägenheten till någon annan för självständigt brukande. Kräver styrelsens samtycke, eller – om styrelsen nekar – hyresnämndens tillstånd. 7 KAP. 10 § BRL
Självständigt brukande
Att den som flyttar in får disponera lägenheten självständigt utan att bostadsrättshavaren behåller kontrollen. Begreppet avgör gränsen mot inneboende och preciserades i NJA 2001 s. 241. NJA 2001 S. 241
Inneboende
Att låta någon bo i lägenheten medan bostadsrättshavaren själv bor kvar och behåller kontrollen. Kräver inget samtycke så länge det inte medför men för föreningen eller annan medlem. 7 KAP. 8 § BRL
Beaktansvärda skäl
De skäl bostadsrättshavaren måste ha för att hyresnämnden ska ge tillstånd – exempelvis arbete eller studier på annan ort, utlandsvistelse, provboende eller vård av anhörig. 7 KAP. 11 § BRL
Befogad anledning att vägra
Föreningens motstående intresse som hyresnämnden väger mot bostadsrättshavarens skäl – exempelvis störningsrisk, stadgevillkor eller förvaltningsproblem. 7 KAP. 11 § BRL
Skälig hyra
Den högsta tillåtna hyran. Enligt privatuthyrningslagen får den inte påtagligt överstiga kapitalkostnad och driftskostnader; enligt 12 kap. JB gäller bruksvärdeshyra. 4 § LAG 2012:978
Förverkande
Att nyttjanderätten upphör på grund av ett allvarligt kontraktsbrott, till exempel otillåten andrahandsupplåtelse. Kan leda till uppsägning och tvångsförsäljning enligt 8 kap. 7 KAP. 18 § BRL
Ringa betydelse
Undantaget från förverkande – nyttjanderätten är inte förverkad om det som ligger bostadsrättshavaren till last är av ringa betydelse. 7 KAP. 19 § BRL
Klientomdömen
4,9 ★ ★ ★ ★ ★ GOOGLE · 80+ OMDÖMEN · UPPDATERAT LÖPANDE

Vad klienter säger som faktiskt drivit sina ärenden hela vägen till resultat. Inga utvalda referenser – bara löpande omdömen från Google.

G Läs alla på Google
★ ★ ★ ★ ★

"Tvist om en elbil där jag hade problem med batteriet. Tack vare Marcus hjälp vann jag i tingsrätten, hovrätten valde att inte pröva. Fick tillbaka hela köpesumman."

Natasha Rydell APRIL 2025
★ ★ ★ ★ ★

"Från en advokat som inte verkade bry sig, bytte jag till Din Juridik och Marcus Palmberg. Vilken skillnad! Snabb återkoppling och stark drivkraft i ärendet."

Lena Lundgren JANUARI 2025
★ ★ ★ ★ ★

"Stora skador på bilen jag köpt, rost på insidan som bilfirman inte hade informerat mig om. Tack vare hans hjälp och starka bevis gick de med på att häva köpet."

Inas Shaba MAJ 2025
Nekat samtycke till andrahandsuthyrning? Vi gör en kostnadsfri första bedömning – beaktansvärda skäl, ansökan till hyresnämnden, skälig hyra och risken för förverkande. Vid otillåten uthyrning gör fristerna att tid är kritisk.
Boka tid 08-189 891
Vanliga frågor

Det vi får oftast på telefon om andrahandsuthyrning

Nej. Så länge du själv behåller kontrollen över lägenheten – bor där, har tillträde och kan utöva tillsyn – behöver du inte be styrelsen om lov. Det följer av 7 kap. 8 § BRL. Förutsättningen är att den inneboende inte medför men för föreningen eller någon annan medlem. Om du däremot upplåter hela lägenheten för självständigt brukande krävs alltid samtycke enligt 7 kap. 10 § BRL, även om du formellt undantar ett rum.
Otillåten andrahandsupplåtelse är en förverkandegrund enligt 7 kap. 18 § 2 p. BRL. Föreningen måste dock först uppmana dig att vidta rättelse, och den måste säga till inom två månader från det att den fick reda på uthyrningen (7 kap. 21 § BRL). Vidtar du rättelse innan föreningen säger upp dig får uppsägning inte ske. Du har dessutom möjlighet att omedelbart ansöka om tillstånd hos hyresnämnden – beviljas tillståndet får uppsägningen ingen verkan (7 kap. 20 § BRL).
Styrelsen kan formellt neka utan att motivera beslutet, men då är det din rätt att vända dig till hyresnämnden. Där prövas föreningens skäl. Om föreningen inte kan visa någon befogad anledning att vägra – och du har skäl för uthyrningen – ska tillstånd lämnas enligt 7 kap. 11 § BRL. Begär därför alltid en skriftlig motivering av styrelsens avslag.
Handläggningstiden varierar beroende på hyresnämnd och ärendets komplexitet – räkna med några veckor till ett par månader. Värt att notera är att hyresnämndens beslut om tillstånd till andrahandsuthyrning inte kan överklagas. Det innebär både att ett beviljat tillstånd står fast och att ett avslag är slutgiltigt.
När privatuthyrningslagen (2012:978) gäller – det vanliga fallet – får hyran inte påtagligt överstiga kapitalkostnaden och driftskostnaderna (4 §). Kapitalkostnaden är en skälig avkastning på bostadens marknadsvärde, grovt sett referensräntan plus ett par procentenheter, beräknat per månad. Lägg till föreningsavgiften. Vid möblerad uthyrning får ett skäligt påslag göras. Tar du ut oskäligt hög hyra kan hyresgästen få hyran prövad av hyresnämnden.
När privatuthyrningslagen är tillämplig saknar hyresgästen besittningsskydd, om inte annat avtalats. När 12 kap. JB gäller uppstår besittningsskydd först efter två år i följd. Det är vanligt och rekommendabelt att upprätta ett särskilt avstående från besittningsskydd i en egen handling (12 kap. 45 a § JB) – avståendet får enligt RH 2001:12 inte tas in i en handling som innehåller andra villkor.
Ja. Ägs bostadsrätten av en juridisk person, till exempel ett företag, ställs lägre krav för andrahandsupplåtelsen. Frågan om beaktansvärda skäl prövas inte på samma sätt – det räcker i praktiken att föreningen inte har befogad anledning att vägra (7 kap. 11 § BRL). Stadgarna kan dock påverka vad som gäller i den enskilda föreningen.
Granskad och skriven av
Marcus Palmberg – chefsjurist
JUR. KAND. STOCKHOLMS UNIVERSITET · 800+ PROCESSER
PUBLICERAD 2026-05-18
UPPDATERAD 2026-05-30
GRANSKAD AV REDAKTIONEN