Undersökningsplikten – avgörande för att åberopa fel

Den här artikeln handlar om köparens undersökningsplikt vid köp av lös egendom – till exempel bostadsrätter, värdepapper och lösa saker så som fordon, båtar, maskiner och hemutrustning. Artikeln behandlar även undersökningsplikten vid köp av bostadsrätter, men inte fastigheter, som har en egen reglering. Först och främst måste ett faktiskt fel, också vara ett köprättsligt fel för att köparen ska kunna göra gällande felet. Läs mer om vad som utgör köprättsligt fel.

En säljare kan i vissa fall invända att det, trots att det föreligger ett köprättsligt fel som denne ansvarar för i teorin, kan det inte åberopas av köparen eftersom denne försummat sin undersökningsplikt. I de fall det föreligger undersökningsplikt för köparen innebär detta att köparen inte kan åberopa sådana köprättsliga fel som han borde ha upptäckt inom ramen för genomförandet av sin undersökningsplikt.

– Undersökningsplikten enligt Konsumentköplagen (2022:260)

Konsumentköplagen 2022:260 gäller köp mellan näringsidkare och konsumenter vid köp av lösa saker (läs mer om gränsen för lagens tillämplighet). Till exempel mellan en bilhandlare, båtförsäljare, handelskedja eller annan näringsidkare och en privatperson.

Det finns ingen lagstadgad undersökningsplikt enligt konsumentköplagen. Detta innebär att en säljare i normalfallet aldrig kan hävda att konsumenten innan köpet borde ha upptäckt felet som nu åberopas.

Ett fel ska ha funnits vid avlämnandet av varan. Detta innebär att felet ska ha funnits medan säljaren hade hand om varan, även om det visar sig först senare. 4 kap 17 § reglerar detta särskilt och innebär att det antas att fel fanns vid avlämnandet, om inte säljaren visar någonting annat under en period av två år från leveransen.

Om säljaren kan visa att varan var felfri vid avlämnandet ansvarar säljaren inte för felet. Ett exempel på när säljaren kan visa att varan var felfri vid avlämnandet skulle kunna vara när det handlar om rent uppenbara fel som tveklöst skulle ha upptäckts av köparen om de förelegat vid avlämnandet – t.ex. en spricka i vindrutan. Denna regel innebär dock ingen undersökningsplikt, utan handlar om bevisbördan för att fel fanns vid avlämnandet av varan.

Ett sådant uppenbart fel som en spricka i vindrutan kan, om den bevisligen fanns vid köpet, anses omfattas av avtalet med säljaren och kan därför inte göras gällande.

Vid upptäckten av ett köprättsligt fel har köparen en reklamationsplikt enligt 5 kap 2 § Konsumentköplagen. Köparen ska reklamera efter det att han märkt eller borde ha märkt ett fel. Detta är inte en undersökningsplikt, men det innebär ändå att köparen inte kan åberopa uppenbara fel som han måste ha märkt vid ibruktagandet av exempelvis en bil, om han inte reklamerar inom skälig tid från när han borde ha upptäckt felen. Reklamation som lämnas inom två månader ska alltid anses ha skett i tid (5 kap 2 § Konsumentköplagen).

Som framgår av ovanstående är utrymmet mycket begränsat för en säljare som är näringsidkare att hävda att en konsument borde ha upptäckt ett fel och därför vägra att ta ansvar för felen.  Den enda situationen när en “undersökningsplikt” kan bli relevant är när felet efter köpet är så uppenbart att om det förelegat vid köpet, hade det upptäckts och att det därför kan antas ha uppkommit efter köpet, eller felet får anses vara så uppenbart att det är avtalat att varan köptes med felet.

– Undersökningsplikten enligt Köplagen (1990:931)

Köplagen (1990:931) gäller vid köp av lös egendom mellan privatpersoner sinsemellan och mellan företag sinsemellan och då privatpersoner säljer till företag. Lös egendom inkluderar utöver lösa saker (se ovan), även bostadsrätter, aktier och köp av företag.

Till skillnad från fall där konsumentköplagen är tillämplig (se ovan) gäller undersökningsplikt för köparen enligt köplagen. Undersökningsplikten är dock olika utformad före köpet, jämfört med efter köpet.

Före köpet 20 §:

• Köparen får inte åberopa fel som han måste antas ha känt till vid/innan köpet. Detta innebär ingen egentlig undersökningsplikt för köparen, eftersom det endast innebär att om köparen faktiskt har undersökt varan, får han inte åberopa sådant som han måste ha känt till vid/efter undersökningen. Vid bedömningen av vad köparen måste känt till vid undersökningen får en bedömning göras beroende på köparens erfarenhet och kunskaper om den aktuella varan. En person som regelmässigt handlar eller undersöker aktuell typ av vara, förmodas ha större möjlighet att upptäcka fel vid sin undersökning.
• Om säljaren instruerat köparen att undersöka varan genom till exempel provkörning och köparen väljer att inte göra detta, får köparen inte åberopa sådana fel som han skulle ha upptäckt genom en sådan undersökning. Undantaget är om köparen hade godtagbar anledning att ändå inte undersöka varan eller om säljaren handlat i strid mot tro och heder.
• Sammanfattningsvis finns ingen plikt att undersöka varan innan köpet, men om undersökning faktiskt har gjorts eller säljaren instruerat köparen att göra en undersökning, görs en bedömning om köparen måste anses ha känt till, eller borde ha känt till, felet genom företagen undersökning. Det ska också påpekas att köplagen är dispositiv, vilket innebär att parternas avtal och/eller handelsbruk/sedvänja kan kräva undersökning innan köpet.

Efter köpet 31 §:

• Till skillnad från innan köpet gäller efter köpet en lagstadgad undersökningsplikt enligt 31 §. Enligt paragrafen ska varan undersökas av köparen så snart omständigheterna medger det, i enlighet med god affärssed.
• Detta innebär att köparen så snart som möjligt då han tagit leverans om en vara så som till exempel en båt, bil, annat fordon, varuleverans eller maskinleverans måste undersöka varan/varorna så fort det är möjligt.
• Omfattningen av den undersökning som ska göras bedöms enligt god affärssed och hur en köpare i relevant bransch normalt brukar göra, vilken typ av vara det handlar om m.m. Handlar det om ett köp mellan privatpersoner av en fritidsbåt, kan till exempel kraven på undersökningens omfattning vara lägre än om det handlar om en leverans av maskiner för industrin.
• Precis som vid konsumentköp (se stycke ovan) gäller att köparen inte får åberopa ett fel om han inte reklamerar inom skälig tid efter det att han märkt eller borde ha märkt felet (32 §), Detta innebär att om köparen försummar sin undersökningsplikt efter köpet enligt 31 § och han vid en sådan undersökning borde ha upptäckt felet, kan han inte åberopa felet, om han inte reklamerar inom skälig tid från det att undersökningen skulle ha företagits.

– Undersökningsplikten enligt Internationella köplagen, CISG (1987:822)

Internationella köplagen (CISG) gäller vid köp mellan näringsidkare i olika länder (läs mer). Av artikel 38 framgår att köparen ska undersöka varan så snart det är möjligt eller vid bestämd ort dit varan transporteras. På samma sätt som fall när köplagen är tillämplig (se ovan), förlorar köparen rätten att åberopa fel om han inte reklamerat inom skälig tid från det att han borde ha upptäckt fel (artikel 39). Om köparen således försummar sin undersökningsplikt enligt artikel 38 får han därför inte åberopa vad han där skulle ha upptäckt om han inte reklamerar inom skälig tid från då undersökningen skulle ha företagits.

Våra jurister är experter på köprätt

Juristbyrån Din Juridik är specialiserad på juridiken kring köp av varor i allmänhet – köprätten. Exempel på tvister där Din Juridik bistår är tvister med bilhandlare, tillverkare, försäkringsbolag, mellan näringsidkare och mellan privatpersoner. Vi bistår även i ärenden kring internationella köp. Vi bistår köpare såväl som säljare. Vi är en juristbyrå som bistår i alla juridiska ärenden kring köprätt. Vi biträder privatpersoner såväl som företag i hela Sverige.

– Ärlig bedömning av utsikterna i ditt fall

Vår ambition är att hela tiden driva ditt mål framåt för den snabbaste, bästa och mest kostnadseffektiva lösningen. Vi ger dig en rak och tydlig bedömning av dina utsikter att nå framgång. Vi tar oss inte an fall där vi bedömer att utsikterna till framgång är små. Läs mer om några av våra fall.