Affärsjuridik·FHL (2018:558)·Uppdaterad 2026-05-30

Sekretessavtal (NDA) vid företagsförvärv och kommersiella avtal

Innan datarummet öppnas i en M&A-affär undertecknas ett NDA. Här går vi igenom de juridiska kraven, de centrala klausulerna och hur du skyddar dig vid brott – med dubbel rättslig grund: själva avtalet och lag (2018:558) om företagshemligheter.

Granskad av jurist 4,9 · 80+ omdömen 800+ processer Affärsjuridik sedan 2018
Sammanfattning · 60 sekunder

Sekretessavtal och företagshemligheter – fem rader

Ett sekretessavtal (NDA) är ett civilrättsligt avtal där en eller båda parter åtar sig att inte röja konfidentiell information som utbyts i ett affärsförhållande. Vid företagsförvärv är NDA:n det första avtalet som tecknas – innan köparen får tillgång till datarummet. Skyddet vilar på två regimer som samverkar: NDA:n ger kontraktuell grund (vite, avtalat skadestånd, lagval) och lag (2018:558) om företagshemligheter (FHL) ger ett lagstadgat grundskydd (skadestånd enligt 5–10 §§, vitesförbud enligt 12 §, interimistiska åtgärder enligt 14 §). Vitet aktiveras direkt vid avtalsbrott utan krav på bevisad skada; FHL öppnar för interimistiskt förbud och, vid uppsåtliga brott, det straffrättsliga spåret om företagsspioneri enligt 26 §. Ett oskäligt vite kan jämkas enligt 36 § avtalslagen, men tröskeln är hög mellan jämbördiga kommersiella parter.

– Vad du behöver veta innan du skriver eller åberopar ett NDA
01 · Vad är ett NDA?

Sekretessavtal och företagshemligheter – två system som samverkar

Ett sekretessavtal – på engelska Non-Disclosure Agreement (NDA) – är ett civilrättsligt avtal där en eller båda parter åtar sig att inte röja konfidentiell information som utbyts inom ramen för ett affärsförhållande. Ett NDA kan vara ensidigt (en part lämnar information, den andra tar emot) eller ömsesidigt (båda parter utbyter känslig information och binds av sekretess). Vid företagsförvärv, riskkapitalinvesteringar och kommersiella samarbeten är NDA:n den naturliga utgångspunkten innan parterna delar affärskritiskt material.

Skyddet vilar på två regimer som är konstruerade för att samverka. Den ena är avtalsbaserad: själva NDA:n bygger ett kontraktsrättsligt skydd där parten lovat att hemlighålla informationen och accepterat vite eller skadestånd som påföljd. Den andra är lagbaserad: lag (2018:558) om företagshemligheter (FHL) ger ett självständigt skydd som gäller oavsett om det finns ett avtal eller inte – så länge informationen uppfyller lagens definition av företagshemlighet. Ett NDA-brott är ofta samtidigt ett angrepp på en företagshemlighet, och då kan innehavaren åberopa både avtalets vitesklausul och lagens skadeståndsregler.

  • NDA:n ger kontraktuell grund – vite, avtalat skadestånd och lagvalsklausuler direkt enligt avtalstexten, även för information som faller utanför FHL.
  • FHL ger lagstadgat grundskydd – skadestånd enligt 5–10 §§ (med beräkningsregeln i 11 §), vitesförbud enligt 12 § och interimistiska åtgärder enligt 14 §.
  • FHL 26 § (företagsspioneri) öppnar dessutom för polisanmälan vid uppsåtliga och systematiska angrepp.

Varför räcker inte FHL ensamt?

FHL ger visserligen ett grundskydd även utan avtal, men det förutsätter att informationen uppfyller lagens definition av företagshemlighet enligt 2 §. Definitionen brukar beskrivas som en trestegsregel: informationen ska vara hemlig, ha kommersiellt värde just genom hemlighållandet och innehavaren ska ha vidtagit rimliga åtgärder för att hålla den hemlig. Affärsidéer, finansiella prognoser och förhandlingsunderlag faller ofta utanför – och då finns inget lagstadgat skydd att luta sig mot. Ett NDA fyller luckorna genom att fånga upp information som ligger utanför FHL:s tillämpningsområde.

Vad ett NDA tillför

  • Bredare skydd – parterna kan avtala om att skydda information som inte nödvändigtvis kvalificerar som företagshemlighet enligt FHL, exempelvis idéer, koncept och kommersiella villkor.
  • Avtalade sanktioner – vitesklausuler och avtalade skadeståndsbelopp vid brott, vilket gör bevisbördan väsentligt enklare.
  • Tydligare spelregler – precisa definitioner av vad som är konfidentiellt, hur informationen får användas och hur länge sekretessen gäller.
  • Internationell förutsägbarhet – lagvalsklausuler säkerställer att parterna vet vilken rättsordning som styr avtalet och var en tvist ska lösas.

När är information en företagshemlighet?

FHL 2 § ställer upp fyra kumulativa rekvisit som alla måste vara uppfyllda – det är kärnan i lagen och det första bevistemat när en tvist går till domstol. Rekvisit 1: information om affärs- eller driftförhållanden – allt från priskalkyler och leverantörsavtal till tillverkningsmetoder och strategiska planer. Rekvisit 2: informationen är varken som helhet eller i den sammansatta formen allmänt känd eller lättillgänglig för den krets som normalt arbetar med information av det slaget – en specifik sammanställning kan vara skyddad även om enskilda komponenter är offentliga. Rekvisit 3: innehavaren har vidtagit rimliga åtgärder för att hemlighålla den (NDA-avtal, klassificering, åtkomstbegränsning) – det krav som oftast brister i praktiken. Rekvisit 4: röjandet är ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende.

Vad faller utanför FHL?

FHL 2 § andra stycket gör en uttrycklig avgränsning. Som företagshemlighet räknas inte information om något som utgör brott eller annat allvarligt missförhållande, och inte heller information som var och en av de anställda får i sin normala yrkesutövning. En anställd som lärt sig branschen och förfinat sin egen yrkesskicklighet får ta den kunskapen med sig – det är hens humankapital, inte arbetsgivarens egendom. Inte heller allmänt branschkunnande eller information som blivit offentlig omfattas. Just därför är NDA:n viktig: den kan skydda affärskoncept och idéer som FHL inte når.

Tre angreppsformer enligt FHL 3 §

FHL 3 § definierar vad som utgör ett angrepp på en företagshemlighet. Anskaffning – att utan innehavarens samtycke bereda sig tillgång till eller tillägna sig hemligheten. Utnyttjande – att använda informationen, exempelvis genom att tillverka konkurrerande produkter, kontakta de röjda kunderna eller integrera stulen källkod i ett konkurrerande system. Röjande – att vidareförmedla informationen till tredje part. FHL 3 § andra stycket utvidgar utnyttjandebegreppet: även den som tillverkar varor vars formgivning eller produktion gynnas avsevärt av en angripen företagshemlighet anses utnyttja den – skyddet följer alltså produkten genom värdekedjan.

Ansvarsgrunderna i FHL 5–10 §§

  • FHL 5 § – skadestånd för den som gör sig skyldig till brott enligt 26 eller 27 § (företagsspioneri respektive olovlig befattning).
  • FHL 6 § – ansvar för den som uppsåtligen eller av oaktsamhet angriper en hemlighet som mottagits i förtroende i en affärsförbindelse. Detta är NDA-paragrafen i praktiken: konsult, partner eller leverantör.
  • FHL 7 § – arbetstagares ansvar under anställningen och, vid synnerliga skäl, även efter att den upphört.
  • FHL 8 § – ansvar för den som utnyttjar eller röjer en hemlighet som mottagits genom en domstols beslut.
  • FHL 9 § – ansvar för den som angriper en hemlighet som i ett tidigare led angripits av någon annan, när han eller hon insåg eller borde insett detta.
  • FHL 10 § – ansvar för annan anskaffning av en företagshemlighet.

Whistleblowing och andra undantag

FHL 4 § slår fast att lagen endast gäller obehöriga angrepp. Som obehörigt räknas aldrig att någon avslöjar sådant som skäligen kan misstänkas utgöra brott eller annat allvarligt missförhållande, om avslöjandet sker till skydd för allmänintresset. Det lagstadgade whistleblower-skyddet kan inte avtalas bort i ett NDA. Avgränsningen är dock skarp – avslöjandet ska ske till behörigt organ, inte till media som påtryckningsmedel i en privat tvist. Visselblåsarlagen (2021:890) ger kompletterande skydd som samverkar med FHL.

02 · Lagrum (FHL 2 §)
2 § Lag (2018:558) om företagshemligheter Definitionen

Med företagshemlighet avses sådan information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse eller i en forskningsinstitutions verksamhet som varken som helhet eller i den form dess beståndsdelar ordnats och satts samman är allmänt känd hos eller lättillgänglig för den som normalt har tillgång till information av det aktuella slaget, som innehavaren har vidtagit rimliga åtgärder för att hemlighålla, och vars röjande är ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende för innehavaren. Som företagshemlighet räknas inte information om något som utgör brott eller annat allvarligt missförhållande, och inte heller information som var och en av de anställda får i sin normala yrkesutövning.

De fyra kumulativa rekvisiten – affärsförhållande, hemlighållande, rimliga skyddsåtgärder och konkurrensskadlighet – är kärnan i FHL och första bevistemat i varje tvist. Ett NDA kan dessutom skydda information som faller utanför denna definition.
03 · M&A-processen i fem steg

Från första kontakt till closing

Vid ett företagsförvärv (M&A) är sekretessavtalet det första avtalet som tecknas mellan parterna. Innan köparen ens får tillgång till ett informationsmemorandum eller datarum undertecknas ett NDA, vanligen redan under den inledande fasen. Här är de typiska stegen från första kontakt till genomförd affär – och var sekretessen är som mest kritisk.

NDA i M&A – fem steg

Sekretessavtalet genom förvärvsprocessen

01

NDA undertecknas

Det första avtalet i affären. Reglerar mottagarkrets, tillåten användning, returnering eller destruktion samt eventuell standstill- och non-solicitation-klausul.

Inledande fas
02

Informationsmemorandum

Säljaren delar ett IM med övergripande information. Först efter undertecknat NDA öppnas dörren till mer känsligt material.

Före datarum
03

Due diligence

Köparen granskar målbolagets avtal, ekonomi, personal, immaterialrätt och tvister i datarummet – ofta med jurister och revisorer under need to know-principen.

Datarum
04

Exklusivitet

Många NDA ger köparen ensamrätt att förhandla under en angiven period, vanligen 30–90 dagar, ofta kombinerat med non-solicitation av nyckelanställda.

30–90 dagar
05

Avtal eller avslut

Genomförs affären ersätts NDA:n av förvärvsavtalet. Blir den inte av ska allt material returneras eller destrueras – clean team- och destruktionsklausuler aktiveras.

Closing / walk-away
Att tänka på

Vad händer om affären inte blir av?

Många NDA i M&A-transaktioner saknar en tydlig mekanism för vad som händer om affären faller. Utan en clean team-klausul eller destruktionsförpliktelse riskerar säljaren att känslig information stannar hos en konkurrent som valde att inte förvärva bolaget. Samma princip gäller vid riskkapitalinvesteringar och joint ventures: grundaren som delar affärsplan och prognoser med en VC-fond bör säkerställa att NDA:n även täcker idéer och affärskoncept – som ofta faller utanför FHL:s skyddsområde – och att informationen inte kan användas för att finansiera en konkurrent.

Typiska vites- och skadeståndsnivåer

Tre representativa NDA-situationer

MINDRE NDA · SME 100–500 tkr Vite per överträdelse i sekretessavtal mellan mindre bolag. Aktiveras direkt vid avtalsbrott, utan krav på bevisad skada.
M&A · DATARUM 1–5 mkr Vite per brott i förvärvs-NDA, ibland kopplat till transaktionens storlek – plus FHL-skadestånd och interimistiskt förbud.
PÅGÅENDE BROTT 25–100 tkr/dag Dagsvite för fortsatt nyttjande efter förbud. Underlättar bevisbördan jämfört med att kvantifiera den faktiska skadan.
Kärnan i FHL
4 rekvisit
kumulativa krav enligt FHL 2 §
Affärsförhållande · hemlighållande · rimliga skyddsåtgärder · konkurrensskadlighet
Kostnadsfritt

Få en bedömning av ditt NDA-ärende

Vi granskar, upprättar och driver tvister om sekretessavtal – M&A-NDA, konsult- och samarbetsavtal, VC-investeringar och joint ventures.

  • Kostnadsfri första bedömning
  • Snabb bedömning av interimistiskt förbud
  • Ombud vid samtliga tingsrätter och i skiljeförfarande
  • Hela landet – fysiskt eller digitalt
Föredrar du att prata? 08-189 891

Lämna detaljer för bedömning

Beskriv kort situationen – M&A, konsult, anställd eller JV.

Krypterad överföring ·Intervjuläge eller skriftligt
04 · Centrala klausuler

Sex klausuler som avgör om NDA:n håller

"Sekretessavtalet är det första parterna skriver under i en affär – och det enda som skyddar säljaren om affären inte blir av. Definitionen och vitesklausulen avgör om det håller i domstol."

– Marcus Palmberg, chefsjurist
05 · Praktiska exempel

Fyra typfall ur byråns praktik

M&A · DATARUM Återkommande

Budgivaren som delade datarummet

En budgivare delar material från datarummet med en konkurrent till målbolaget, som använder informationen för en aggressiv prisstrategi. Brott mot NDA:ns användningsbegränsning kombineras med FHL-anspråk mot både budgivare (FHL 6 §) och mottagande konkurrent (FHL 9 §). Här blir clean team- och destruktionsklausulerna avgörande för att alls kunna belägga vad som läckt.

KONSULT · FHL 6 § Återkommande

Konsulten som tog kundlistan

En IT-konsult under NDA hos en SaaS-leverantör tar med sig kundregistret till en konkurrent som direkt kontaktar kunderna. Brott mot både NDA:n (avtalat vite) och FHL 6 §. Vitet säkrar ett snabbt golv medan FHL öppnar för interimistiskt förbud mot konkurrentens fortsatta bearbetning av listan.

ANSTÄLLD · FHL 7 § Återkommande

Den anställde som lämnade med källkoden

En utvecklare avslutar anställningen och tar med sig källkoden till ett konkurrerande startup. IT-forensik visar nedladdning till privat enhet veckan före avgången. Arbetsgivaren kan använda interimistiskt förbud (FHL 14 §) och skadestånd (FHL 7 § för den anställde, 9 § för det nya bolaget) – och vid uppsåt övervägs polisanmälan om företagsspioneri (FHL 26 §).

JV · NON-SOLICITATION Återkommande

Joint venture-partnern och standstill-klausulen

I ett upplöst joint venture använder en part gemensam teknik utan tillstånd och börjar dessutom rekrytera den andra partens nyckelpersoner. Tvisten kompliceras av att skilja gemensam IP från respektive parts förkunskap. Här ställs standstill- och non-solicitation-klausulerna på sin spets – och B2B-parter bör överväga skiljeförfarande som forum för konfidentialitetens skull.

06 · Ordlista

Termer du stöter på i ett NDA-ärende

NDA (sekretessavtal)
Non-Disclosure Agreement – kontraktuell sekretessförpliktelse där en eller båda parter lovat att hemlighålla information och accepterat vite eller skadestånd som påföljd. Kan vara ensidigt eller ömsesidigt. AVTALSRÄTT
Företagshemlighet
Information om affärs- eller driftförhållanden som är hemlig, skyddad genom rimliga åtgärder och vars röjande är ägnat att skada innehavaren i konkurrenshänseende. FHL 2 §
Due diligence
Köparens granskning av målbolaget i datarummet inför ett förvärv – avtal, ekonomi, personal, immaterialrätt och tvister, ofta under need to know-principen. M&A
Vitesklausul
Avtalsbestämmelse som aktiverar ett förutbestämt belopp vid avtalsbrott utan krav på bevisning om faktisk skada – ett likviderat skadestånd, inte ett straff. AVTALSRÄTT
Interimistiskt vitesförbud
Tillfälligt domstolsbeslut om förbud mot fortsatt angrepp – kräver sannolika skäl och risk för att hemlighetens värde förringas. Kan beslutas inom dagar. FHL 14 §
Företagsspioneri
Att uppsåtligen och olovligen bereda sig tillgång till en företagshemlighet – straffskala böter till sex års fängelse vid grovt brott. FHL 26 §
Jämkning enligt AvtL 36 §
Möjlighet att jämka eller åsidosätta oskäliga avtalsvillkor – exempelvis ett oskäligt vite – med hänsyn till avtalets innehåll och omständigheterna. Tröskeln är hög i kommersiella förhållanden. AVTL 36 §
Klientomdömen
4,9 ★ ★ ★ ★ ★ GOOGLE · 80+ OMDÖMEN · UPPDATERAT LÖPANDE

Vad klienter säger som faktiskt drivit sina ärenden hela vägen till resultat. Inga utvalda referenser – bara löpande omdömen från Google.

G Läs alla på Google
★ ★ ★ ★ ★

"Hjälpte oss att häva ett bilköp hos Bilia efter att de påstod att felet inte var hävningsgrundande. Tingsrätten höll inte med och dömde till vår fördel."

Philip Bergerhoff JULI 2025
★ ★ ★ ★ ★

"Tvist om en elbil där jag hade problem med batteriet. Tack vare Marcus hjälp vann jag i tingsrätten, hovrätten valde att inte pröva. Fick tillbaka hela köpesumman."

Natasha Rydell APRIL 2025
★ ★ ★ ★ ★

"Stora skador på bilen jag köpt, rost på insidan som bilfirman inte hade informerat mig om. Tack vare hans hjälp och starka bevis gick de med på att häva köpet."

Inas Shaba MAJ 2025
Ska du skriva eller åberopa ett sekretessavtal? Vid akut läckage är snabba åtgärder avgörande – interimistiskt förbud förutsätter att vi agerar omedelbart.
Boka tid 08-189 891
Vanliga frågor

Det vi får oftast på telefon om sekretessavtal

Ett ensidigt NDA (unilateral NDA) innebär att bara en part – den utlämnande – delar konfidentiell information, medan mottagaren åtar sig sekretess. Det är vanligt vid due diligence där säljaren öppnar datarummet för köparen. Ett ömsesidigt NDA (mutual NDA) innebär att båda parter utbyter känslig information och att båda binds av sekretessåtaganden. Det är vanligare vid joint ventures och kommersiella samarbeten där informationsflödet går åt båda håll.
Det finns ingen lagreglerad maximitid. I praktiken gäller sekretessåtagandet vanligen 2–5 år efter att avtalet upphör eller efter att den sista informationen lämnades. Vid tekniska företagshemligheter, som algoritmer eller produktrecept, kan sekretessen avtalas att gälla tills informationen blivit allmänt känd. En alltför lång eller oskälig sekretessperiod kan dock angripas med stöd av 36 § avtalslagen, även om tröskeln är hög mellan jämbördiga kommersiella parter.
FHL ger ett grundskydd, men det har begränsningar. Lagen skyddar bara information som uppfyller definitionen i 2 § – den ska vara hemlig, ha kommersiellt värde genom hemlighållandet och innehavaren ska ha vidtagit rimliga skyddsåtgärder. Affärsidéer, finansiella prognoser och förhandlingsunderlag faller ofta utanför. FHL kräver dessutom att den som påstår ett angrepp bevisar att informationen utgjorde en företagshemlighet, vilket kan vara svårt. Ett NDA med tydliga definitioner och en vitesklausul täcker dessa luckor och gör bevisningen enklare.
Vid NDA-brott kan den skadelidande parten kräva skadestånd för den faktiska skadan, exempelvis förlorade affärer och konkurrensnackdel. Innehåller avtalet en vitesklausul kan det avtalade beloppet krävas ut utan att den exakta skadan behöver bevisas. Är informationen samtidigt en företagshemlighet kan domstolen med stöd av FHL 12 § meddela vitesförbud mot fortsatt röjande, och i akuta fall ett interimistiskt förbud enligt FHL 14 §. Vid uppsåtliga och systematiska angrepp kan polisanmälan om företagsspioneri enligt 26 § övervägas parallellt.
Ja, 36 § avtalslagen ger möjlighet att jämka eller åsidosätta oskäliga avtalsvillkor med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets ingående, senare inträffade förhållanden och övriga omständigheter. I kommersiella förhållanden mellan jämbördiga parter är tröskeln för jämkning dock hög – domstolen respekterar normalt det parterna avtalat. Bättre chans finns när vitet uppenbart överstiger den faktiska skadan, vid stark obalans mellan en mindre aktör och en stor koncern, eller när omständigheterna kraftigt förändrats. Även vid jämkning kvarstår FHL-skyddet som lagstadgad grund.
Det är möjligt att upprätta ett NDA utan juridisk hjälp, men det är inte att rekommendera vid kommersiellt viktiga transaktioner. Ett NDA med vaga definitioner, saknade undantagsklausuler eller en orealistisk vitesklausul kan vara svårt att verkställa vid tvist. Vid företagsförvärv och VC-investeringar bör avtalet granskas eller upprättas av en jurist som förstår transaktionens kommersiella kontext – och som ser till att FHL-skyddet åberopas parallellt med avtalet.
Granskad och skriven av
Marcus Palmberg – chefsjurist, affärsjuridik
JUR. KAND. STOCKHOLMS UNIVERSITET · 800+ PROCESSER
PUBLICERAD 2026-05-30
UPPDATERAD 2026-05-30
GRANSKAD AV REDAKTIONEN