Vara eller arbete – det avgör vilken lag som gäller
Svensk konsumenträtt vilar på två separata pelare. Konsumentköplagen (2022:260) reglerar köp av varor, och konsumenttjänstlagen (1985:716) reglerar tjänster där en näringsidkare utför arbete åt en konsument. Båda lagarna är tvingande till konsumentens förmån, men de har olika tillämpningsområden, olika felregler, olika reklamationsfrister och delvis olika påföljder.
Att veta vilken lag som gäller för just ditt avtal är därför avgörande. Det styr hur felfrågan bedöms, hur lång reklamationsfristen är, vilka påföljder du kan göra gällande och i vissa fall hur länge du över huvud taget kan klaga.
När gäller konsumentköplagen?
Konsumentköplagen gäller köp av varor – lösa saker – som en näringsidkare säljer till en konsument, och den omfattar även beställning av en vara som ska tillverkas. Typiska exempel är köp av bil från bilfirma, vitvaror, möbler eller kläder. Det avgörande är att en vara levereras, inte att någon utför ett fysiskt arbete åt dig.
När gäller konsumenttjänstlagen?
Konsumenttjänstlagen gäller avtal om tjänster som näringsidkare utför åt konsumenter när tjänsten avser arbete på lösa saker, arbete på fast egendom (byggnader och andra anläggningar) eller förvaring av lösa saker. Hit hör bilreparation, VVS- och målningsarbeten, golvläggning och magasinering. Tillverkning, installation och montering som sker enbart för att fullgöra ett köpeavtal faller däremot utanför.
Problemet: blandade avtal
I praktiken innehåller många avtal både materialleverans och arbete – en hantverkare som levererar och monterar ett kök, eller en verkstad som byter en del och utför reparationsarbete. Båda inslagen ryms i samma avtal, men bara en av lagarna ska tillämpas på avtalet som helhet. Konsumentköplagen löser detta med en uttrycklig gränsdragningsregel: är tjänsten den övervägande delen av förpliktelsen faller avtalet utanför konsumentköplagen och bedöms enligt konsumenttjänstlagen.