Lagstadgat skydd och avtalat skydd verkar samtidigt
Minoritetsskyddet i ett svenskt aktiebolag består av två lager som verkar samtidigt. Det första lagret är aktiebolagslagen (2005:551) – ABL – som ger varje aktieägare ett antal lagstadgade rättigheter oavsett vad som står i bolagsordningen eller aktieägaravtalet. Det andra lagret är det privaträttsliga aktieägaravtalet – ett avtal mellan ägarna som kompletterar ABL men inte kan sätta lagens minimiskydd ur spel.
Distinktionen är avgörande att förstå. En klausul i ett aktieägaravtal binder bara avtalsparterna och kan i värsta fall jämkas med stöd av 36 § avtalslagen (1915:218) om den är oskälig. Däremot är ABL:s minoritetsregler tvingande och kan åberopas direkt mot bolaget och majoriteten – ingen avtalsklausul kan ta bort din rätt att begära en minoritetsrevisor eller att klandra ett bolagsstämmobeslut.
- Lagstadgat skydd (ABL): minoritetsrevisor, särskild granskning, extra bolagsstämma, generalklausul mot otillbörlig fördel, klander av stämmobeslut, skadestånd från styrelsen samt likvidation och utlösning vid majoritetsmissbruk.
- Avtalsmässigt skydd: tag-along, drag-along, vetorätt, dead-lock-mekanismer, put- och call-optioner samt konkurrens- och värvningsförbud.
- Bolagsordningsmässigt skydd: samtyckes-, förköps- och hembudsförbehåll registrerade i bolagsordningen (4 kap. 8, 18 och 27 §§ ABL).
Tiondelen är den magiska tröskeln
Tröskeln för flera av ABL:s viktigaste minoritetsrättigheter är en tiondel av aktierna. Äger du minst tio procent – ensam eller tillsammans med andra – kan du på egen hand begära minoritetsrevisor, särskild granskning och extra bolagsstämma, och i grova fall driva talan om likvidation eller utlösning. Under tio procent är det svårare att nå fram med de tröskelbaserade verktygen, och då blir aktieägaravtalets innehåll desto viktigare. Det är därför en minoritetspost alltid bör förhandlas tillsammans med ett avtal som ger skydd även under lagens trösklar.
Avtalet ändrar inte bolagsrätten
Ett aktieägaravtal är ett civilrättsligt avtal. Det påverkar inte bolagets interna beslutsordning, som styrs av aktiebolagslagen. Röstar en ägare i strid med avtalet på stämman är beslutet ändå giltigt – men ägaren kan bli skadeståndsskyldig mot övriga avtalsparter. Ett stämmobeslut angrips i stället genom klandertalan enligt 7 kap. 50 § ABL, och en sådan talan måste väckas inom tre månader enligt 7 kap. 51 § ABL. Det är aktieägaravtalets grundläggande svaghet: det ger personliga anspråk mellan parterna, men ändrar inte bolagsrätten.