Säljarens felansvar vid köp av industriella maskiner
Vi hjälper till i maskinköpet
Industriella maskiner är verktygen för ett industriföretags produktion och kan vara till exempel CNC-maskiner, svarvar, pressar, slipmaskiner, pelarborrmaskiner, industriella motorsågar, kranar, hissar, generatorer/elverk, betongblandare, pumpar, kompressorer, elektriska styrsystem, verktygsmaskiner, transportband, processutrustning för livsmedelsproduktion med mera.
Har ditt företag köpt eller sålt en maskin? Har det uppkommit problem med maskinköpet eller är ni redan i tvist? En industriell maskin är ofta en komplicerad produkt som har en stor mängd komponenter som kan drabbas av fel. Den här artikeln handlar om säljarens ansvar för fel som visat sig efter köp av en industriell maskin. Artikeln kan hjälpa dig att ta ställning till om ditt företag behöver anlita en jurist eller advokat som är expert på juridiken kring köp av industriella maskiner – köprätten. Juristbyrån Din Juridik hjälper till i maskinköpet.
Grundläggande förutsättningar för att göra gällande fel
- Det faktiska fel som upptäckts måste vara ett köprättsligt fel – det vill säga felet gör att varans skick till exempel strider mot avtalet eller vad köparen rimligen kan förvänta sig (läs mer).
- Felet ska vara ett ursprungsfel, vilket innebär att felet ska ha funnits vid tidpunkten då ansvaret för varan gick över på köparen, normalt vid leverans (läs mer). Garantier kan göra att säljaren ansvarar för fel som helt och hållet uppkommit efter köpet (läs mer).
- För det fall undersökningsplikt föreligger, ska denna vara uppfylld. Undersökningsplikt föreligger dock inte då konsument köper av näringsidkare (läs mer).
- Felet ska ha reklamerats inom skälig tid från tidpunkten då felet upptäckts eller borde ha upptäckts (läs mer).
Köp då Köplagen (1990:931) är tillämplig
Köplagen (1990:931) gäller vid köp av industriella maskiner i kommersiella sammanhang inom Sverige. Handlar det om ett internationellt köp där köparen och säljaren är i olika länder är ofta istället internationella köplagen (CISG) tillämplig istället (läs mer nedan).
Köprättsligt fel
Som framgått i tidigare stycke är den första förutsättningen som gäller för att en köpare ska kunna åberopa ett fel mot en säljare att det faktiska felet också är ett köprättsligt fel. Avgörande för förekomsten av köprättsligt fel är vad som avtalats och vilka uppgifter som säljaren lämnat till köparen inför köpet, samt vad köparen rimligen kan förvänta sig med hänsyn främst till ålder och pris på maskinen (läs mer).
Det ovanstående innebär att exempelvis en äldre maskin som köps till ett lågt pris kan antas ha flera mindre defekter som inte är köprättsliga fel. Är maskinen nära slutet av sin livslängd är det kanske inga fel som är köprättsliga fel. Sådana fel som är normala för ålder och andra omständigheter utgör inte köprättsliga fel.
Det kan vara en komplicerad juridisk bedömning att avgöra om köprättsligt fel som säljaren ansvarar för föreligger. Köprättsligt fel kan föreligga även om maskinen sålts i befintligt skick, det krävs dock då att maskinen är i väsentligt sämre skick än vad köparen kunnat förutsätta med hänsyn till priset och andra omständigheter.
Vid köp av nya maskiner är bedömningen enklare eftersom maskinen då förväntas ha utlovad funktion och funktion som är likvärdig med jämförbara maskiner.
Ursprungligt fel
Ett fel på en maskin ska, som framgår i tidigare stycke, vara ursprungligt. Detta innebär att åtminstone kärnan till felet ska ha funnits då ansvaret för varan gått över till köparen. Om felet helt och hållet uppkommit efter köpet, t.ex. ett plötsligt haveri som inte har sin grund i tillverkningsfel, ansvarar säljaren normalt inte. Maskinen kan dock omfattas av garanti, vilket gör det enklare att åberopa fel eftersom felet vanligtvis inte behöver vara ursprungligt om det omfattas av garantin. Det åligger alltid köparen att bevisa att fel fanns vid köpet om det inte finns någon garanti (läs mer). En bedömning som kan vara svår och fordra undersökning av sakkunnig så som oberoende reparatör eller besiktningsman.
Undersökningsplikt
Undersökningsplikt föreligger om maskinen faktiskt har undersökts innan köpet och alltid efter köpet. Omfattningen av undersökningen som köparen ska göra beror delvis på vad som rimligen kan förväntas av denne (läs mer). Undersökningspliktens omfattning kan öka och till exempel kräva att köparen företar fördjupad undersökning innan köpet om denne har fått konkreta indikationer på att fel föreligger. Den undersökning som ska ske efter köpet ska normalt ske av sakkunnig i den bransch som ditt företag agerar i.
Reklamation
Ett fel som upptäcks ska reklameras inom skälig tid från det att det upptäckts eller borde ha upptäckts. Vad som utgör skälig tid varierar från fall till fall och kan handla om felets komplexitet, de åtgärder som köparen vidtagit med mera (läs mer). Om felet borde upptäckts vid genomförandet av undersökningsplikten efter köpet ska den skäliga tiden räknas från när den undersökningen skulle ha skett.
Påföljder – avhjälpande av fel eller häva köp av maskin
Om säljaren ska ansvara för fel enligt det som beskrivits ovan har köparen rätt att göra gällande köprättsliga påföljder. Dessa är primärt avhjälpande och omleverans. Sekundärt är prisavdrag och hävning av köp. Köparen kan alltid kräva skadestånd för faktiska och nödvändiga merkostnader orsakade av varans bristande avtalsenlighet. Läs mer om påföljder.
Köp då Internationella köplagen, CISG (1987:822) är tillämplig
Internationella köplagen, CISG (1987:822) gäller oftast vid köp av industriella maskiner i kommersiella sammanhang där köpare och säljare befinner sig i olika länder. Om det i avtal är angivet att svensk lag ska tillämpas på köpet ska CISG tillämpas. Likaså om inget avtalats, men säljaren befinner sig i Sverige. Ofta tillämpas CISG även när säljaren befinner sig i annat land än Sverige eftersom över 90 länder tillträtt den FN-konvention som infört CISG. I de flesta avseenden liknar CISG och svenska köplagen varandra, men det finns en del skillnader. Läs mer om CISG.
Våra jurister är experter på köprätt
Juristbyrån Din Juridik är specialiserad på juridiken kring köp av varor och utrustning i allmänhet – köprätten. Exempel på tvister där Din Juridik bistår är tvister med tillverkare, försäkringsbolag, mellan näringsidkare och mellan privatpersoner. Vi bistår även i ärenden kring internationella köp. Vi bistår köpare såväl som säljare. Vi är en juristbyrå som bistår i alla juridiska ärenden kring köprätt. Vi biträder privatpersoner såväl som företag i hela Sverige.
Ärlig bedömning av utsikterna i ert fall
Vår ambition är att hela tiden driva ditt mål framåt för den snabbaste, bästa och mest kostnadseffektiva lösningen. Vi ger er en rak och tydlig bedömning av era utsikter att nå framgång. Vi tar oss inte an fall där vi bedömer att utsikterna till framgång är små.
Observera krav på reklamation
Reklamation ska alltså göras skyndsamt efter det att du upptäckt ett fel. Genomförd reklamation är en förutsättning för att göra gällande t.ex. rätt till hävning, prisavdrag eller skadestånd. Genomförd reklamation är också en förutsättning för att aktivera rättsskyddsmomentet i eventuell försäkring som kan täcka större delen av de juridiska kostnaderna.
Rättsskyddsförsäkring
I en företagsförsäkring ingår i många fall ett så kallat rättsskyddsmoment/rättsskyddsförsäkring. Denna del av försäkringen täcker större delen av kostnaderna för juridiskt ombud.
Vi rekommenderar att du gör reklamation innan du anlitar oss eftersom vi då direkt kan skicka in en ansökan till försäkringsbolaget om att tillämpa rättsskydd. Läs mer om rättsskydd.
Antal vunna eller förlikta mål
Eftersom vi inte tar oss an fall där vi bedömer att klienten har ringa möjlighet till framgång kan vi stoltsera med 9 av 10 vunna eller förlikta mål inom köprättslig juridik.
- Övrig civilrättslig och offentligrättslig juridik
- Köprättslig juridik
Experter på köprätt
Vi lägger ungefär 75 % av vår arbetstid på köprättslig juridik. Du kan således vara trygg i att detta är vårt specialistområde.
- Domstolsprocess
- Tredskodom eller av motparten medgivet krav
Oftast lösning utan rättegång
I över 50 % av fallen löser vi fallet utan att det behöver gå till huvudförhandling och dom. Till exempel genom att motparten medger kravet eller får en så kallad tredskodom mot sig.