Fråga: Jag är ett så kallat särkullbarn. Min mor dog i veckan och jag har två halvbröder. I min mors testamente står det att hela min mors kvarlåtenskap går till min styvfar med efterarv för mig då han går bort. Hur kan jag lita på att min styvfar inte delar ut till sina söner och barnbarn så att det inte blir något kvar till mig?
– Rätt att kräva laglott
Du har rätt att kräva att få din laglott direkt i samband med din mors dödsfall (7 kap 3 § Ärvdabalken, ÄB). Du kan dock välja att inte kräva detta och istället låta din styvfar sitta i det man brukar kalla för “orubbat bo“.
– Beräkning av kvotdel
Om du låter din styvfar ärva i enlighet med testamentet och väntar på att ta ut ditt arv så medför det en viss risk att du förlorar ekonomiskt på det. Det finns dock vissa regler som skyddar dig i denna situation. Då arvet förrättas räknar man ut en kvotdel mellan din mor och din styvfar, kvotdelen bestäms av hur stora din mors tillgångar är i förhållande till din styvfars tillgångar, normalt är kvotdelen 1/2-del (hälften). Detta innebär att du som utgångspunkt har rätt att ärva hälften av din styvfars tillgångar då han går bort (3 kap 2 § ÄB).
– Minskning av den efterlevandes arvingars andelar i boet
Vad händer då om din styvfar ger bort större delen av de tillgångar han förfogar över, inklusive ditt morsarv? För det första bör det påpekas att rätten till efterarv endast omfattar en kvotdel av den efterlevandes samlade tillgångar, alltså inte specifika tillgångar. I 3 kap 3 § första stycket ÄB framgår en skyddsregel för den först avlidnes bröstarvingar, dvs. dig. Paragrafen stipulerar att, om den efterlevande genom gåva eller jämförlig handling orsakat väsentlig minskning av sin egendom, ska den efterlevandes arvingars andelar i boet minskas med motsvarande mån så att den först avlidnes arvingar blir kompenserade för minskningen.
– Väsentlig minskning av tillgångarna
Vad utgör en väsentlig minskning av tillgångarna? Frågan har prövats av Högsta domstolen (HD) i rättsfallet NJA 2013 s. 736. I målet konstaterade domstolen att väsentlig minskning normalt innebär att den efterlevande ska ha minskat sin egendom med i vart fall en fjärdedel. Baserat på rättsfallet kan vi konstatera att om den efterlevande har minskat sina tillgångar med en fjärdedel eller mer går det att bli kompenserad för det.
– Återbäring av gåva
Observera att ovanstående endast möjliggör avräkning mot det som tillkommer den efterlevandes arvingar. Har den efterlevande givit bort större delen eller alla sina tillgångar finns små, eller inga, lotter att avräkna emot. För denna situation finns 3 kap 3 § andra stycket, som stipulerar att om avräkning enligt vad som sagts i förra stycket inte är möjligt, ska istället återgång av gåvan ske om:
- Den som mottog gåvan insåg eller borde ha insett att gåvan ledde till en minskning av den del som rätteligen skulle tillkomma den först avlidnes bröstarvingar.
- Det inte har gått längre än 5 år sedan gåvan gavs.
Som du kan se i förra stycket ger paragrafen inte ett komplett skydd eftersom mottagaren av gåvan måste vara i ond tro (1) och att det finns en tidsgräns som räknas från när gåvan gavs (2). En bröstarvinge som mottar en sådan gåva ska normalt anses vara i ond tro då denne kan antas ha kännedom om arvsförhållandena.
Sammanfattningsvis ger reglerna i 3 kap ÄB ett visst, men inte ett fullständigt skydd för din situation och skyddet beror också mycket på hur många år ytterligare som den efterlevande lever.
– Testamente utan rätt till efterarv
Om det däremot hade stått i testamentet att din styvfar ärver allt utan förordnande om efterarv så måste du begära ut din laglott genom att ge ditt anspråk tillkänna inom 6 månader från att du tagit del av testamentet efter den avlidne (7 kap 3 § 3 stycket ÄB).